Renommésnyltning enligt generalklausulen – idag jämfört med igår

Sammanfattning: Att i marknadsföring obehörigen utnyttja ett kännetecken tillhörande en annan näringsidkare så att det goda renommé, goodwill, det är förknippat med utnyttjas på ett otillbörligt sätt kallas för renommésnyltning. Renommésnytltning strider mot god marknadsföringssed och regleras därmed genom generalklausulen 5 och 6 §§ Marknadsföringslagen. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vad som utgjorde renommésnyltning enligt generalklausulen 4 § MFL 1995, vad som utgör renommésnyltning enligt generalklausulen i 5 och 6 §§ MFL 2008, och om domstolarnas bedömning av renommésnyltning har förändrats efter genomförandet av Direktivet om otillbörliga affärsmetoder när transaktionstestet infördes. Syftet uppfylls genom att undersökning av praxis och tre frågeställningar besvaras; 1. Vad var renommésnytltning enligt 4 § MFL 1995? 2. Vad är renommésnyltning enligt 5 och 6 §§ MFL 2008? 3. Har införandet av transaktionstestet i 6 § MFL förändrat domstolarnas bedömning av renommésnyltning? Gällande rätt för tidsperioden för de båda versionerna av Marknadsföringslagen fastställs genom undersökning av praxis och Marknadsdomstolens bedömningssätt enligt lagversionerna jämförs. Transaktionstestet, som varit ifrågasatt i tillämpningen för renommésnyltning, visas ha medfört relativt liten inverkan på Marknadsdomstolens tillvägagångssätt vid bedömning av renommésnyltning enligt generalklausulen.