Det önskvärda förskolebarnet : Diskurser i förskolans handlingsplaner

Sammanfattning: Denna studie syftar till att synliggöra vilka diskurser, normer och makt som framträder i sex handlingsplaner ifyllda av pedagoger från två kommuner. Dessa handlingsplaner utgår från särskilda rubriker med fokus på barns styrkor och svagheter och fylls i av pedagoger när man anser sig ha barn i behov av särskilt stöd. För att analysera vår empiri har vi utgått från poststrukturalistisk teori och särskilt Michel Foucaults och Judith Butlers förståelse av begreppen diskurs, makt och normer. Som analysmetod använder vi övergripande diskursanalys utifrån Foucault. Som komplement använder vi också delar av den kritiska diskursanalysen utifrån Norman Fairclough för att rikta blicken mot hur grammatik påverkar innebörd. I analysen har vi fokuserat på att få fatt i vilka diskurser som råder om barn i behov av särskilt stöd, och var eller vem man lägger ansvaret på för det man anser vara problematiskt. Genom detta har det också varit relevant att titta på det som inte skrivs ut explicit för att få fatt i hur det önskvärda förskolebarnet skapas implicit. Våra resultat pekar på att det finns önskvärda egenskaper man strävar mot hos barn på förskolan. Dessa har vi definierat som diskurser. I Handlingsplanerna kunde man även se att insatserna var framför allt fokuserade på barnet. I relation till det förskoledidaktiska fältet, där läroplanen menar att utbildningen ska anpassas efter allas behov samtidigt som den tydliggör att vissa barn har mer behov, såg vi att det är svårt för pedagoger att skriva handlingsplaner utan att försöka åtgärda individen framför miljön. Det som dock var tydligt var att alla försökte för barnets bästa.