“DET GÅR ATT FÅ HJULET ATT SNURRA MEN DET ÄR KÄPPAR I HJULET HELA TIDEN”

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Sammanfattning: Bakgrund I Sverige lever idag drygt 500 000 personer med diabetes och sjukdomen räknas som en folksjukdom. Typ 1-diabetes är en komplex sjukdom med risk för komplikationer och 8000 barn i Sverige har denna sjukdom. När ett barn insjuknar i typ 1-diabetes förändras vardagslivet för familjen och föräldrar behöver alltid vara tillgängliga samt ständigt ha koll på sina barn. Detta kan leda till stress hos föräldrarna eftersom de inte får något naturligt avbrott från sjukdomshanteringen. Många föräldrar upplever höga krav vilket medför svårigheter att uppnå en god balans i vardagen. Vardagslivet påverkas av en persons komplexa livssituation och att ha en god aktivitetsbalans är en förutsättning för att må bra. Ett kunskapsgap gällande att bättre förstå föräldrar till barn med typ 1-diabetes, utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv, har identifierats. Syfte Studiens syfte var att undersöka hur föräldrar till barn som har typ 1-diabetes upplever sin aktivitetsbalans i vardagen. Metod Studien baseras på kvalitativ metod med induktiv ansats. Genom en semistrukturerad intervjuguide intervjuades sex föräldrar till barn med typ 1-diabetes. Datamaterialet som samlades in transkriberades och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat Analysen av innehållet resulterade i ett tema Att uppnå aktivitetsbalans i vardagen, med tre huvudkategorier och sex underkategorier som beskrev upplevelser av aktivitetsbalans i vardagen hos föräldrar till barn med typ 1-diabetes. Huvudkategorierna var Krav på föräldern är psykiskt påfrestande, Käppar i hjulet och Möjlighet till fungerande vardag. Slutsats Deltagarna i den föreliggande studien upplevde kontinuerliga avbrott i form av hinder och stora ansträngningar krävdes för att ha möjlighet att uppnå aktivitetsbalans. Dessa hinder upplevdes större av deltagarna som hade yngre barn eller barn som nyligen hade diagnostiserats med typ 1-diabetes. Då deltagarna ägnade sig åt aktiviteter som gav återhämtning kunde en fungerande aktivitetsbalans uppnås. Den föreliggande studien kan ligga till grund för vidare forskning gällande undersökning av upplevelser hos fler föräldrar som har barn med typ 1-diabetes för att få en bredare förståelse för hur föräldrars olika förutsättningar kan påverka aktivitetsbalansen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)