Åtgärder för fiskanpassade avledare vid småskalig vattenkraft : Genomgång och analys av 70 föreslagna åtgärdsplaner i Sverige

Sammanfattning: Vattenkraften utgör en betydande andel av Sveriges förnybara elproduktion, och spelar en viktig roll för att säkerställa tillförlitlig tillgång till elektricitet i landet. För att möjliggöra detta och samtidigt säkerställa att levande vattenmiljöer skyddas och att goda vandringsmöjligheter för fisk finns, genomgår nu Sveriges vattenkraftverk en omprövning enligt den nationella planen för moderna miljövillkor. En första omgång av ansökningar för omprövning har redan lämnats in till mark- och miljödomstolarna, och 100 kraftverk har ansökt om moderna miljövillkor, vilket innefattar åtgärder. I denna studie har föreslagna åtgärder för nedströmspassage vid 70 av dessa vattenkraftverk analyserats, i synnerhet sådana för kraftverkens intagsgaller och dess lutning.   Tidigare forskning visar att fiskar generellt kan undvika att fastna på eller passera genom konventionella intagsgaller med brant lutning vid vattenhastigheter upp till 0,5 m/s. Vid högre hastigheter rekommenderas istället att installera låglutande intagsgaller. I båda fallen krävs dock en rad andra tekniska åtgärder för att säkerställa passage. Med vattenhastighet avses friströmshastigheten i intaget precis uppströms gallret. En översyn av den befintliga litteraturen visar att denna hastighetsgräns kan appliceras väl som en generell gräns utifrån vissa premisser för fiskstorlek och flyktmöjligheter från intaget.  Friströmshastigheten i intag och föreslagna åtgärder för intagsgaller har kartlagts för de 70 kraftverken i omprövningsansökningarna. Det har även undersökts om det finns något samband mellan friströmshastighet och de föreslagna åtgärderna. Resultaten visar att genomsnittlig friströmshastighet i de kartlagda kraftverks intag är 0,51 m/s, och att 57% av kraftverken har friströmshastigheter under 0,5 m/s. De kraftverk som föreslår att behålla branta galler i intagen har i huvudsak friströmshastigheter under 0,5 m/s. Däremot har de kraftverk som redan har eller föreslår låglutande galler friströmshastigheter över (39% av kartlagda stationer) eller under (35% av kartlagda stationer) 0,5 m/s i ungefär samma omfattning.  Kostnadsuppskattning har genomförts för de föreslagna ombyggnationerna av intagen för att anpassa dem till låglutande galler. Detta har gjorts genom mängdning av arbetsmoment och materialåtgång för varje föreslagen ombyggnation. Kostnaderna har sedan jämförts med kostnaderna för en alternativ åtgärd som innebär att friströmshastigheten i intaget eventuellt sänks till 0,5 m/s genom begränsningar av elproduktionen. Denna begränsning har sedan uppskattats i monetära termer genom nuvärdesmetoden för framtida produktionsbortfall. Resultaten visar att de analyserade kraftverken kan spara upp till 37,4 miljoner SEK, med en medföljande begränsning av elproduktion på 1,6 GWh per år, genom att acceptera begränsning av produktionsbortfall före ombyggnation i de fall som kostnaderna för produktionsbortfall är mindre. För hela omprövningen, om kartlagda kraftverk är representativa för 1800 småskaliga kraftverk, uppskattas de totala besparingarna till 670 miljoner SEK och en produktionsbegränsning på 2% av det nationella riktvärdet på 1,5 TWh per år för betydande negativ påverkan på elproduktionen.