”Hon fick verkligen panik för att vi inte fick högsta betyget” : Juriststudenters föreställningar om hur man bör vara för att bli akademiskt och socialt inkluderad på juristprogrammet

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Uppsatsen handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka vilka aspekter av juristprogrammet som påverkar studenternas trivsel. Detta gjordes utifrån frågeställningarna: (1) Hur påverkar juriststudenters sociala bakgrund deras upplevda trivsel på juristprogrammet? (2) På vilket sätt påverkar utbildningens struktur huruvida juriststudenter integreras socialt och akademiskt på juristprogrammet? Vi ville även undersöka om juriststudenternas känsla av att passa in och trivas påverkas av en eventuell föreställning om vad som karaktäriserar en typisk juriststudent, vilket omvänt kan innebära att de som inte identifierar sig med denna föreställning kan känna sig avvikande. Bakgrunden till denna uppsats är att juristprogrammet särskiljer sig bland olika elitutbildningar genom sin höga frekvens av studieavbrott, vilket kan spegla en problematik unik för just den utbildningen. I tidigare forskning om trivsel och studieavbrott på juristprogrammet framhävs social bakgrund, sociokulturell alienering och undervisningsstrukturen som de mest drivande omständigheterna vid studieavbrott. Utifrån den tidigare forskningen uppfattade vi att problemet både är på en strukturell och individuell nivå, vidare att detta påverkar hur individen orienterar sig inom utbildningsstrukturen. Vi valde därför Pierre Bourdieus teoretiska ramverk då han förenar en syn på människan som individuellt agerande, men inom en normaliserande struktur. Utifrån teorin och djupintervjuer bearbetades empirin genom en kvalitativ innehållsanalys, med fokus på social bakgrund och hur studenterna upplevde sig passa in. Vår första slutsats är att deltagarna har en föreställning om juriststudenter, vilket fungerar som en mall för om de känner att de passar in. Vår andra slutsats är att grupptillhörighet är av stor betydelse för människors trivsel på juristprogrammet, oavsett om det handlar om grupper på utbildningen eller externa sociala grupper. Detta kan översättas till att individers kapitalresurser spelar roll för att erhålla status inom gruppen i ett visst fält. Vikten av att ha rätt kapitalresurser bekräftades av att ingen av deltagarna med högre klassbakgrund hade problem med studieprestation eller trivsel på juristprogrammet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)