Stamcellsbehandling för broskregeneration hos häst

Sammanfattning: Ledsjukdomar som osteoartrit (OA) och degenerativa sjukdomar till följd av en lokal broskskada eller mjukvävnadsskada är svåra att behandla. Detta beror till stor del på att hos vuxna individer har brosk en dålig regenerativ kapacitet. Detta leder vanligen till nedsatt prestation hos sporthästar och innebär ofta tidig pensionering. Många medicinska behandlingar handlar om att minska smärtan och förhindra att sjukdomen fortsätter att utvecklas snarare än att försöka bilda nytt brosk. Mesenkymala stamceller (MSC) är multipotenta och kan utvecklas till flera celltyper, däribland adipocyter, kondrocyter och osteoblaster. MSC som används inom hästmedicin för att behandla ledsjukdomar kan antingen vara från hästen som ska behandlas (autologa) eller från en donator (allogena). De tas vanligen från benmärg men kan också utvinnas från till exempel fettvävnad eller perifert blod. Dessa odlas sedan i speciella medium i minst 2 veckor för att uppnå tillräckligt antal med MSC för att behandla skadan. MSC är intressanta på grund av deras förmåga att differentiera till olika typer av celler samt deras immunosuppressiva förmåga. MSC visar stora möjligheter för behandling på häst, det har därför forskats mycket på MSC med förhoppning om att de ska ha förmåga att bilda nytt brosk efter en broskskada. Det finns ett antal studier, kliniska och experimentella, med både naturliga och inducerade ledskador. Det finns dock relativt få studier publicerade och många av dessa saknar kontrollgrupp. Trots detta används behandling med MSC idag kliniskt i stora delar av världen. Det har setts kortvariga effekter såsom minskad hälta och reducerad svullnad i leden. Att effekt ses tidigt kan snarare bero på MSC immunmodulerande och antiinflammatoriska effekter än dess förmåga att bilda nytt brosk. Stamcellslika progenitorceller har upptäckts på flera lokalisationer, Ranviers zon, perikondriet samt ytzonen i ledbrosket. Dessa kan fungera som en inneboende celltyp med förmåga att reparera broskskador. Markörerna som idag finns för mesenkymala stamceller är inte optimala då de ej är specifika för just denna celltyp. STRO-1 är dock den som är mest lovande då kondrogena progenitorceller från flera områden i brosket uttrycker denna. Syftet med denna litteraturstudie är att få fram mer information om behandling med MSC. Frågor som varit grund för arbetet är: Vad är stamceller? Var finns de i kroppen? Hur kan dessa påverkas till att börja bilda nytt brosk? Vilka markörer finns för MSC? Kan företagen som säljer stamcellsbehandlingarna garantera nytt friskt brosk? Sammanfattningsvis så är MSC en intressant behandlingsform som visat positiva resultat, om än dock inte alltid långvariga. Broskregenerationen har varit varierande och många effekter som setts har snarare berott på antiinflammatoriska egenskaper hos MSC. Företagen kan inte garantera nytt friskt brosk då MSC haft problem med att implanteras när de injiceras i leden i en suspension. Fler studier skulle behöva genomföras, med många hästar och under en längre tid för att veta mer om MSC förmåga till läkning utav broskskador.