Starkare tillsammans : En kvalitativ studie om framgångsfaktorer och maktstukturer inom samverkan mellan socialtjänst och skola.

Sammanfattning: Samverkan mellan olika organisationer är en stor del av socialt arbete, därför fann vi det intressant att studera hur yrkesverksamma socialsekreterare och rektorer på grundskolenivå upplever samverkan. Uppsatsens syfte var att undersöka samverkan mellan socialtjänst och skola kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. För att besvara syftet utgick studien från tre frågeställningar, på vilket sätt socialsekreterare och rektorer uppnår framgångsfaktorer i samverkan, vad de anser bidrar till en effektiv samverkan och hur samverkan präglas av maktstrukturer? Studien har utgått från en kvalitativ ansats. För att besvara syftet genomfördes tre intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare och tre intervjuer med rektorer på grundskolenivå. Organisationsteorin med tillhörande perspektiv, det strukturella samt det politiska perspektivet användes som teoretisk utgångspunkt i studien. Till det politiska perspektivet har även begreppet makt adderats och definierats. En innehållsanalys genomfördes för att analysera empirin. Resultatet visade att samtliga intervjurespondenter hade en gemensam bild av vad som är framgångsfaktorer och hur dessa uppnås i samverkan mellan organisationerna. Framgångsfaktorerna är bland annat gemensamt mål och syfte, god kommunikation och att ha kunskap om varandras ansvarsområden och handlingsutrymmen. Det framgick att det är framgångsfaktorerna som bidrar till en effektiv samverkan, att makt är närvarande i samverkan mellan socialtjänst och skola och att det kan uppstå en obalans avseende makt mellan organisationerna. Slutsatsen visade att tid samt kunskap om varandras yrkesområden påverkar samverkan i hög utsträckning. Slutsatsen visade vidare att samverkan gynnas av geografisk närhet.