Kommunala avgifter - Om likställighetsprincipen och avgiftsuttagets fördelning

Sammanfattning: Kommuner tillhandahåller olika former av tjänster och nyttigheter till sina medlemmar. När kommuner skall ta betalt för sina prestationer är de inte så fria som privata näringsidkare är när de skall ta betalt för varor eller tjänster. Kommuner måste följa vissa principer, som bland annat likställighets­principen, självkostnadsprincipen och principen om förbud mot­ retroaktiva betungande beslut. Syftet med den här uppsatsen är att i förhållande till kommuners rätt att ta ut avgifter problematisera kring likställighetsprincipen och avgiftsuttagets fördelning när det gäller vatten- och avloppsavgifter (va-avgifter), ren­hållnings­avgifter och barnomsorgsavgifter. Enligt likställighetsprincipen skall kommuner behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Beträffande kommunala avgifter innebär likställighetsprincipen som utgångspunkt att lika avgift skall utgå för lika prestation. Det går inte att ge ett generellt svar på vad som utgör sakliga skäl för differentiering av avgifter, utan vilka differentieringar som kan accepteras är beroende av vilket verksamhetsområde det handlar om och hur omständigheterna ser ut i det enskilda fallet. Av 31 § LAV följer att va-avgifter skall fastställas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga i enlighet med vad som är skäligt och rättvist. Huvudregeln när det gäller va-avgifter är att både anläggningsavgifter och brukningsavgifter skall fastställas med hänsyn till fastighetens nytta av va-anläggningen. Möjligheterna till differentiering med hänsyn till kostnaderna har dock utökats. När det gäller renhållningsavgifter innebär likställighetsprincipen i vissa fall ett krav på differentiering. Avgifterna skall differentieras med hänsyn till antalet hämtningstillfällen och kommunens kostnader. Kostnaderna för hämtningen kan påverkas bland annat av fastigheternas belägenhet, transportavstånd och hämtningssätt. Det är också möjligt att differentiera renhållningsavgifter så att källsortering främjas. Barnomsorgsavgifter får fastställas med hänsyn till föräldrarnas betalningsförmåga. Rättspraxis visar också att kommunens kostnader för tillhandahållandet av servicen bör beaktas när en kommun fattar beslut om barnomsorgstaxa.