Keeping the Promise of International Criminal Justice - prosecuting and adjudicating gender-based mass atrocity crimes in “non-territorial” States

Sammanfattning: Konflikt är en grogrund för könsbaserat våld. Tidigare diskriminerande strukturer förstärks och mynnar ut i våld inom ramen för konflikten. I komplexa kontexter präglade av religiösa, etniska och/eller politiska slitningar förstärks vissa individers utsatthet. Under ISIS attack mot Sinjar-regionen i norra Irak utgjorde den religiösa minoritetsgruppen Yazidier måltavlan. Genom ett systematisk förfarande mördades Yazidiska män, och Yazidiska kvinnor och barn blev tillfånga-tagna och sålda som slavar inom ISIS för sex och tvångsarbete. De tvingades konvertera till Islam och leva efter ISIS strikta religiösa regler. Överlevare vittnar om att de blivit utsatta för grovt systematiskt våld och kränkningar. Könsbaserat våld som är utfört i en specifik kontext kan utgöra folkmord, krigsbrott och/eller brott mot mänskligheten under den internationella straffrätten – så kallade folkrättsbrott. Lagfö-ring av dessa förövare, som begått brott så avskyvärda att de ”djupt skakar mänsklighetens samvete” och ”hotar freden, säkerheten och välståndet i världen” angår hela det internationella samfundet enligt parterna till Romstadgan för Internationella Brottmålsdomstolen. Trots det re-flekterar varken internationella eller nationella utredningar, åtal och domar utbredningen och omfattningen av de könsbaserade folkrättsbrotten. I fallet ISIS går många förövare straffria. Domstolar i länder där brotten begåtts saknar kapacitet att utreda och döma förövarna, och rätt-visa genom den Internationella Brottmålsdomstolen hindras på grund av avsaknad av jurisdiktion. Nationella domstolar i ”icke-territoriella” länder, det vill säga länder på vars territorium brottet inte begåtts, placeras därför i framkant i bekämpandet av straffrihet för dessa förövare. Denna uppsats hävdar att Sverige spelar en viktig roll, och undersöker därför möjligheten för Sverige att utöva universell jurisdiktion över folkrättsbrott för att bekämpa straffrihet genom lagföring i Sverige under Lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Analysen fokuserar på könsbaserade brott mot mänskligheten, särskilt förföljelse, i relation till ett exempelfall, Taha Al J, som för närvarande prövas i tysk domstol. Brott mot mänskligheten har aldrig tidigare dömts i svensk domstol. Detta, i kombination med den strukturella avsaknaden av rättslig uppmärksamhet mot könsbaserade folkrättsbrott både internationellt och nationellt, gör uppgiften komplex. Uppsatsen introducerar intersektionalitet som begrepp för att påvisa hur Yazidiska kvinnor inte blev utsatta i egenskap av Yazidier eller kvinnor, utan som Yazidiska kvinnor. Uppsatsen föreslår att svenska domstolar ska anamma en bred tolkningsmetod vid tolkning och tillämpning av paragrafer som rör könsbaserade brott mot mänskligheten. Uppsatsen påvisar hur en sådan tolkningsmetod, utan att stå i strid med legalitetsprincipen, bidrar till att motverka straffrihet för könsbaserade brott mot mänskligheten ge-nom att upptäcka, utreda, och lagföra dem i Sverige.