Den systematiserade prövningen av sexuell läggning - En kritisk analys av bevisprövningen inom den svenska asylrätten med fokus på flyktinggrunden sexuell läggning

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att utreda bevisprövningen för asylsökande med flyktinggrunden sexuell läggning. Fokus har varit att granska den praktiska tillämpningen och vilka värderingar Migrationsverket och migrationsdomstolarna gör när den enskilda ska bevisa sin sexuella läggning. Jag har därav granskat 12 domar från olika migrationsdomstolar, samt undersökt de bakomliggande besluten från Migrationsverket. Uppsatsens inledande frågeställning var vad det finns för grundläggande riktlinjer för bedömningen av sexuell läggning. Vid undersökning av både nationella och internationella källor var min slutsats att prövningen är relativt oreglerad men att det finns vägledande riktlinjer. Utredningen talade för att Migrationsverket och migrationsdomstolarna bör ta ökad hänsyn till de bevissvårigheter som föreligger inom asylrätten, då den sökande sällan har skriftlig bevisning. Min andra frågeställning var vad Migrationsverket och migrationsdomstolarna gör för värdering av den asylsökandes berättelse och vilka teman som tillvägs mest fokus för att den enskilda ska bevisa sin sexuella läggning. För att besvara denna fråga granskades 12 domars beslutsmotiveringar efter potentiella mönster och tendenser. Bland annat var det tre teman som var frekvent återkommande: trovärdighet och självupplevd prägel, den sökandes känslor och insikt kring sin sexuella läggning och huruvida den sökande hade åberopat sexuell läggning som asylskäl i ett senare skede. Användningen av dessa teman har kritiserats då de brister i hänsyn till ett flertal olika faktorer. En sådan faktor är bland annat stigmat kring sexuell läggning och hur det kan påverka den enskildas förmåga att återge sin asylberättelse med den detaljrikedom och enhetlighet som förutsätts för att den ska upplevas som trovärdig. Den slutliga frågeställningen var om bevisprövningen av asylgrunden sexuell läggning är rättssäker. För att angripa frågan användes Frändbergs samt von Essens tolkning av rättssäkerhetsbegreppet med stöd av förvaltningsrättsliga principer som legalitets-, likhets, objektivitets- och officialprincipen. Med utgångspunkt i Frändbergs och von Essens tolkningar av rättssäkerhetsbegreppet är min slutsats att det föreligger brister i bevisprövningens rättssäkerhet. Det huvudsakliga ansvaret faller på den sökande att bevisa sin sexuella läggning. Tillämpningen av bevisbördan samt beviskravet är strängare än vad som är förenligt med aktuella riktlinjer och officialprincipens grundläggande innebörd. Bevisvärderingen i form av en trovärdighetsbedömning öppnar upp för godtycklighet på bekostnad av en rättssäker och individualiserad prövning.