Sveriges framtida vinterklimat

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Luft-, vatten- och landskapslära

Sammanfattning: I detta arbete studeras hur vinterklimatet i Sverige kommer att skilja sig åt mellan perioderna 2071-2100 och 1971-2000, med avseende på parametrarna temperatur, nederbörd, vind, snödjup och snöutbredning. Klimatmodelldata (CORDEX) i upplösningen 12.5 km baserade på tre olika strålningsdrivningsscenarier (RCP-scenarier) behandlades i Matlab och modellerades över Sverige. För att analysera upplösningens betydelse tillhandahölls även data i upplösningen 50 km för en tioårsperiod. Scenariot RCP 8.5 kan ge så mycket som 10 grader varmare vintrar, med uppemot 50% mer nederbörd. För RCP 2.6 förändras nederbörden med -5 till 20%, och temperaturen ökar med 1-4 grader. Antalet dygn med nederbördstillfällen kommer att vara oförändrat oavsett RCP-scenario; istället kommer mängden nederbörd per tillfälle generellt att bli större. Detta bekräftas av antalet dygn med kraftig nederbörd, som kommer att öka med 20%, 37% respektive 68% för RCP 2.6, 4.5 respektive 8.5. Temperaturökningen blir mer påtaglig i norr än i söder. Vinden uppvisar inga tydliga mönster, vilket korresponderar med historiska observationer. Även RCP 2.6 innebär en förminskning av snödjup och -utbredning, vilket kraftigt förstärks med RCP 8.5. Dessa förändringar kommer bland annat att medföra ökade vintervattenflöden och större risk för laviner och översvämningar, och snöberoende näringslivsaktörer som exempelvis skidanläggningar kommer att drabbas hårt av förändringarna. Regionala klimatmodeller med grövre upplösningar kan inte illustrera lokala geografiska variationer, vilket har i särklass störst betydelse för nederbörden och snödjupet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)