Jämställdhet i byggbranschen. Strategiskt jämställdhetsarbete i en könssegregerad bransch

Sammanfattning: Den svenska byggbranschen är, liksom den globala byggbranschen, mansdominerad. På senare tid har könssegregationen inom branschen fått större uppmärksamhet av både samhället och forskare, som har intresserat sig för problematiken med hög könssegregation i en bransch. Syftet med den här studien är att analysera hur ett svenskt företag inom byggbranschen strategiskt arbetar med jämställdhet. Mer specifikt syftar författarna för studien till att undersöka organisationens kvalitativa och kvantitativa jämställdhetsarbete och dess påverkan på företagets kultur. Studien baseras på en marknadsledande aktör inom den svenska byggbranschen. För att utföra denna undersökning använde författarna sig av en kvalitativ undersökningsmetod. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer som var konstruerade av öppna frågor. För genomförandet av intervjuerna användes tre olika intervjuunderlag. Två intervjuunderlag innehöll mer strategiska frågor och var riktade till strateger och chefer medan det sista intervjuunderlaget bestod utav mer subjektiva frågor som riktades till medarbetare. För studien utfördes 15 intervjuer, under sammanlagt 11 timmar och 23 minuter. Slutsatsen för undersökningen togs avslutsningsvis fram genom att analysera det empiriskamaterialet med hjälp av studiens teoretiska referensram. Författarnas slutsats är att företaget strategiskt arbetar med jämställdhet på flera olika plan, men att de endast har ett uttalat, strategiskt jämställdhetsmål. Företaget avser att utveckla både den kvalitativa (lika villkor för kvinnor och män) och kvantitativa (lika många kvinnor och män sett till antal) jämställdheten genom att dessa ska ge varandra synergieffekter. Företagets idé är att det kvantitativa jämställdhetsmålet, att rekrytera fler kvinnor än vad som examineras från relevanta utbildningar, ska förbättra även den kvalitativa jämställdheten. Författarna upplever företagets jämställdhetsstrategi vara effektiv, men menar att ett kvalitativt jämställdhetsarbete med ett tydligt mål skulle gynna företaget. Författarna menar att högsta prioritet bör vara att tillfredsställa de kvinnorna som vill börja arbeta, alternativt redan arbetar, inom branschen. Ett kvantitativt jämställdhetsmål leder automatiskt till att störst störst fokus läggs på att få in fler kvinnor i branschen, vilket enligt både studiens respondenter samt tidigare forskning menar snarare är ett samhällsproblem än ett bransch- eller företagsunikt problem. Att införa ett kvalitativt jämställdhetsmål som ges samma eller än mer fokus än det kvantitativa, tros kunna påverka företagets jämställdhetsarbete positivt.