Prosolvia - Frikända genom IAS/IFRS?

Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Författare: Erika Synnerström; Theresa Andersson; [2004]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Rättegången mot de åtalade i Prosolvia inleddes den 13 januari i år. De två grundarna utav Prosolvia, liksom ekonomichefen och revisorn står åtalade för massiv resultatmanipulation. Ett problem i resultatmanipulations-sammanhang är valet av de kriterier med vilka den eventuella manipulationen identifieras. Dessa kriterier ändras, och en stor förändring kommer att ske år 2005 med IAS/IFRS inträde. Kommer dessa kriterier i och med IAS/IFRS bli enklare och tydligare, och därmed göra det lättare att komma åt ekonomisk brottslighet? IAS/IFRS kommer att jämföras med gällande lagar år 1997, då två av de största ekonomiska skandalerna i Sveriges historia uppdagades. Syfte: Uppsatsen syftar till att jämföra de lagar som gällde år 1997, med de som träder i kraft år 2005 för att se huruvida lagarna skärpts för enklare åtkomst av ekonomisk brottslighet. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till de punkter koncernen Prosolvia står åtalad för. Detta innebär att uppsatsen enbart behandlar Sverige, och endast året 1997 i jämförelse med 2005, och enbart ett fåtal av redovisningsrådets rekommendationer, i jämförelse med IAS/IFRS. Metod: Hermeneutiker. Deduktiv metod. Resultat och analyser: Studien visar att lagstiftningen gentemot resultatmanipulation och ekonomisk brottslighet inte nödvändigtvis blir bättre i och med IAS/IFRS inträde. Många rekommendationer har blivit tydligare och mer lättbegripliga, men många har dock öppnats för tolkningar och diskussioner. Förslag till fortsatt forskning: Ett antal år efter IAS/IFRS inträde år 2005 skulle en jämförande studie av liknande fall med jämförbara åtalspunkter kunna vara ett försök till att påvisa skillnader i lagstiftning före och efter IAS/IFRS.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)