Rätten till rättvis rättegång : En innehållsanalys om hur neutraliseringstekniker används av den svenska staten för att rättfärdiga sina handlingar i Europadomstolens domar

Sammanfattning: Studiens syfte var att analysera utvalda domar från Europadomstolen mot Sverige, gällande artikel 6i Europakonventionen. Det här är ett relativt ”nytt” forskningsfält men den forskning som genomförtsvisar att individens grundläggande rätt till rättvis rättegång kränks. De vanligaste orsakerna äratt domstolarnas handläggningstider drar ut på tiden samt domar fastställs utan muntlig förhandlinghålls. Sedan 1951 har Europakonventionen funnits för att försäkra individens grundläggande rättighetensom till exempel alla individers rätt till rättvis rättegång. Rättsläget visar att Sverige inte alltidlyckas följa konventionen om individens rätt till rättvis rättegång, med anledning av att Europadomstoleni flera domar varje år fastställs kränkande gällande konventionens grundläggande fri- ochrättigheter. Tidigare forskning visar vidare att domstolarna så väl som polis, åklagare och andra myndigheterdras med orimliga handläggningstider. Men en domstol har en särskild position i en välfungeranderättsstat genom att den måste skydda och se till att individens rättigheter inte kränks. Jag har valt att använda metoden kvalitativ innehållsanalys och att ha Sykes & Matza samt Cohensneutraliseringstekniker som teoretiskt ramverk. I min analys av de sju utvalda domar från Europadomstolenhar avsikten varit att studera vilka förklaringar som anges som brist i Europadomstolskonvention artikel 6, om rätten till rättvis rättegång och hur kan det förstås utifrån neutraliseringstekniker.I analysen framkom det att neutraliseringsteknikerna, förnekande av ansvar, förnekandeav skada, förnekande av offer, högre lojalitet och fördömande av den som fördömer förekommermer eller mindre i nästan alla domar, men uttrycktes på olika sätt vid olika tillfällen. Detta innebäratt jag har funnit stöd för alla teman i undersökningen. Teknikerna förnekande av ansvar och förnekandeav skada förekom flest gånger jämfört med de andra neutraliseringarna. Detta väcker frågorkring om dessa tekniker ger större behov av neutralisering. Min studie visar på att neutraliseringar förekommer i stor utsträckning samtidigt som det finns domar(i alla fall en) där staten erkänner sitt agerande och ber om ursäkt. Att staten erkänner sitt agerandekan troligtvis förekomma oftare i de domar som jag har valt bort på grund av studiens syfte,nämligen Friendly settlements, där staten frivilligt går med på att betala ersättning. Studiens syftesamt utvalda domarna kan också ha varit bidragande orsak till att erkännande inte finns med i analysoch resultat delen. Vad jag vet har ingen studerat denna forskningsfråga tidigare. I denna studie möts två forskningsfältdet vill säga kriminologisk teori samt mänskliga rättigheter. ”Nya” forskningsfält kan bidra till intressantaresultat i och med att något blir belyst på ett nytt sätt.