Olja från Arktis till Mellanöstern

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Farkost och flyg

Författare: Frithiof Nathaniel; [2012]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: I rapporten beskrivs sjöfarten, och sjöfartsindustrin i allmänhet för att sedan göra ett djupdyk i den tidiga fartygsprojekteringsprocessen, där propellerdesignen står i speciellt fokus. Efter projekteringsstudien, där genomförbarheten av en oljetransport mellan Bandar Abbas och Nynäshamn utreds, studeras möjligheten att exploatera nya oljekällor i Arktis. Propellermodellering visar en möjlig metod för propellerdesign där med hjälp av enkla antaganden rörande energibalans, strömning och bladgeometri fås resultat vilka visar propellereffektiviteten vid uppfyllandet av den krävda propellereffekten. Modelleringsmetoden används senare i fartygsprojekteringen som ett riktmärke för att välja en lämplig standardpropeller ur kataloger. Oljetransportscenariot som utreds innefattar val av lämpligt fartyg, antal fartyg som behövs, huvuddimensioner hos fartygen, propellerval och motorval, samt stabilitets och motståndsberäkningar. För att uppfylla den efterfrågade leveransen av råolja till Nynäshamn anses det nödvändigt att två fartyg byggs då storleken hos fartygen begränsas från hamnrestriktioner i Sverige. Fartygen som projekteras får båda en lastkapacitet på 150 000 ton och respektive fartyg förväntas transportera olja från Bandar Abbas i Iran till Nynäshamn, Sverige, inom loppet av en månad. Förutom de export embargon som kan tänkas ligga i kraft mellan EU och Iran anses transporten genomförbar, rent marintekniskt, med hjälp av de två fartygen, men uppdaterade huvuddimensioner för slankare och snabbare fartyg rekommenderas. För oljeutvinningen i Arktis ställs fyra frågeställningar. Vilka miljökrav ställs/ kommer ställas på aktörerna i regionen, hur sköts underhållet, hur går borrprocessen till och hur kan man förankra en oljeplattform i isiga vatten? Dessa anses alla centrala frågor för en framtida exploatering i de isiga haven i Arktis. Miljön är naturligtvis känslig för en utökad olje- och gasaktivitet men de regelverken som finns idag anses räcka som en grund ur vilken strängare krav kan tillkomma. Supplyverksamheten kräver i sin tur unika lösningar som isbrytning och isklassade fartyg, borrprocessen fungerar i stort som vanligt även om anträngningar för att skydda borrören från is krävs, förankringen i Arktis anses ske främst på grunda vatten(ca 200m) och beräkningar för is, våg, vind och strömningslaster på ett plattformskoncept utförs.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)