Rembetiko i Sverige : Studier av en grekisk musikkulturs fortlevande i diasporan

Sammanfattning: Målet för denna uppsats har varit att undersöka rembetiko-musiken i Sverige. Sju personer har intervjuats om sin musik, sin verksamhet, sitt förhållande till Grekland, om sina tankar kring musiken och texterna. Intervjuerna rörde också till viss del djupare sidor av rembetiko, såsom katharsis och spiritualitet. Resultatet är indelat i åtta teman: Mötet med rembetiko-musiken, användandet av rembetiko i sitt spelande, rembetiko som verksamhet i Sverige, relation till Grekland, texternas innehåll och hur de använts, tankar kring rembetiko-musikens ursprung, livssyn, rembetiko som katharsis och spirituell näring. Materialet är tolkat utifrån Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält, utifrån icke-deterministiska premisser. Begreppet diaspora undersöks och sätts i relation till resultatet. Katharsis undersöks som inneboende potential hos musiken. Rembetiko sätts också i samband med andra musikgenrer med likartad historik. Bourdieus teorier används för att omdefiniera begreppet diaspora, eftersom det här inte längre handlar om etnicitet. Omvänt används materialet för att bekräfta Bourdieus teorier som icke-deterministiska. Rembetiko ses föra vidare en livssyn som innebär ett antikommersiellt, jämställt samhälle, tolerant inför människors olikheter, och med ett syfte att enas människor emellan. Rembetiko ses också ha en själslig eller spirituell dimension, där katharsis kan äga rum. Det föreslås att definitionen för vad rembetiko är hålls flytande och utan dömande, eftersom den ses pendla mellan två poler; dels är rembetiko ett arv, ett ”sound”, ett sinnestillstånd; dels är rembetiko ett möte mellan många olika kulturer i konstnärlig frihet. Tron på livet syns löpa som en röd tråd genom rembetikons historia och fram till de intervjuade.