Sexuella trakasserier i EG-rätt och svensk rätt - en feministisk analys

Sammanfattning: Den rättsliga regleringen av sexuella trakasserier är av flera orsaker ett intressant ämne. Sedan förekomsten av sexuella trakasserier började uppmärksammas på 1980-talet i EU och i Sverige, har rättsregler införts och fall om sexuella trakasserier behandlats i domstolar. Trots omfattande lagstiftningsåtgärder visar ändå undersökningar på att förekomsten av sexuella trakasserier i stället för att minska tvärtom ökat. Trots att sexuella trakasserier är ett allmänt förekommande problem, är det ett dolt problem. Det är sällan som förekomsten av sexuella trakasserier uppmärksammas på arbetsplatserna. Kunskapen om den rättsliga regleringen av sexuella trakasserier är även låg bland arbetsgivare och arbetstagare. Inte heller inom juridisk doktrin har problemet nämnvärt uppmärksammats. Syftet med förevarande uppsats är att analysera och problematisera den rättsliga regleringen av sexuella trakasserier inom EG-rätt och svensk rätt. Detta kommer att ske utifrån feministisk rättsteori. Det finns ingen enhetlig beteckning på feministisk rättsteori, utan istället förekommer flera olika teorier och inriktningar vars åsikter kan skilja sig radikalt. Jag har valt att främst utgå från den amerikanska juridikprofessorn Catharine MacKinnons teorier, då hon haft en mycket framträdande roll inom feministisk rättsteori samt var en av de första som började uppmärksamma och skriva om sexuella trakasserier i USA. Uppsatsen har även ett annat syfte, nämligen att jämföra de svenska reglerna om sexuella trakasserier med de gemenskapsrättsliga och se om de svenska reglerna i viktiga avseenden skiljer sig från gemenskapsrätten. Efter ett kort inledningskapitel, där jag bland annat tar upp de av MacKinnons åsikter som jag finner mest centrala för uppsatsen, kommer förekomsten och den rättsliga utvecklingen av sexuella trakasserier mot bakgrund av övriga jämställdhetsåtgärder i EU och i Sverige att diskuteras. Därefter följer en detaljerad genomgång av den rättsliga regleringen av sexuella trakasserier samt Arbetsdomstolens sätt att tillämpa och tolka rättsreglerna. Jag har valt att dela upp kategorierna ämnesvis och under respektive grupp behandla först gemenskapsrätten och därefter svensk rätt. Eftersom det finns ett stort antal definitioner av sexuella trakasserier, inleds kapitlet med en sammanställning av de viktigaste rekvisiten i definitionerna. Därefter följer en systematisk genomgång av de olika parternas förpliktelser och förbud vid sexuella trakasserier: arbetsgivare, arbetstagare, arbetsmarknadsparter och stat. Uppsatsens sista kapitel består både av en rättsdogmatisk och av en feministisk analys. Den rättsliga analysens slutsats är att de svenska rättsreglerna på ett par viktiga punkter inte motsvarar EG-rätten. Utgående från feministisk rättsteori är dessutom både de gemenskapsrättsliga och de svenska rättsreglerna i flera hänseenden inadekvata.