Dold i intersektionen: Om diskrimineringslagens (o)tillräcklighet vid Diskrimineringsombudsmannens tillämpning

Sammanfattning: Diskrimineringslag (2008:567) trädde i kraft den 1 januari 2009. Lagen erbjuder ett bestämt antal avskilda grunder som en missgynnande handling behöver ha samband med för att diskriminering ska kunna anses föreligga. Diskrimineringsgrunderna utgör avskilda kategorier och kan varken kombineras eller adderas. Kategorierna utgörs av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Intersektionalitet har länge varit ett uppmärksammat perspektiv som inom samhällsvetenskapliga fält beskriver maktordningar och (o)jämlikhet utifrån den simultana verkan av flera olika kategorier. Diskrepansen däremellan har föranlett uppsatsens tillblivelse. Framställningen syftar till att undersöka hur ett intersektionellt perspektiv på lagens tillämpning kan bidra till att bättre begripa dess funktionalitet. För att genomföra studien har en rättsdogmatisk och rättssociologisk metod använts. Materialet har bestått av Diskrimineringsombudsmannens tillsynsbeslut som analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv. Diskrimineringsombudsmannens tillsynsbeslut kan ifrågasättas genom en jämförelse med omvärldsiakttagelser. Besluten kan beskrivas som icke-intersektionella, innebärande att prövningen enbart omfattar en ensam diskrimineringsgrund och att andra belastande tillhörigheter förblir dolda. Observationerna kan tillföra förståelse för diskrimineringslagens funktionalitet på två sätt. Perspektivet kan åskådliggöra lagens yttre gränser för vad som tillåts utgöra en del av prövningsramen. Därutöver kan perspektivet också redogöra för de förhållanden lagens endimensionella analys osynliggör och som därigenom förblir dolda. Ett intersektionellt perspektiv kan därför användas som ett analytiskt verktyg för att bättre förstå diskrimineringslagens roll i samhället, och samhällets roll för diskrimineringslagen.