Mastit hos mjölkkor – orsaksfaktorer och förebyggande åtgärder

Sammanfattning: Mastit eller juverinflammation som det också kallas är den vanligaste sjukdomen hos mjölkkor i Sverige. Den medför stora ekonomiska förluster för djurägaren och orsakas i majoriteten av fallen av bakterier. Exempel på följder som ger ekonomiska konsekvenser är minskad mjölkavkastning, veterinärbesök och eventuell behandling samt avdrag på mjölkpriset. Att det är så vanligt förekommande, kostsamt och även ett djurvälfärdsproblem eftersom det rör sig om sjuka djur gör ämnet relevant att ta upp och diskutera kring. Juverinflammation delas in efter symtom i subklinisk eller klinisk mastit, där subklinisk mastit är utan förändringar kan ses eller kännas på juvret eller mjölken. Klinisk mastit är då förändringar av dessa kan ses eller kännas. Behandling av framförallt klinisk mastit består ofta av antibiotika och/eller NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel). Celltalet mäter antalet vita blodkroppar i mjölken. Mastit kan höja celltalet och därmed påverka celltalet till det sämre. Celltalet kan därför användas som en indikation på juverhälsa hos mjölkkor. Både högt celltal och mastit har setts ha en negativ påverkan på mjölkavkastningen hos drabbade kor. I denna litteraturstudie behandlas några möjliga bidragande faktorer till mastit upp. Eventuella genetiska samband med mastit har studerats och de vanligaste mjölkkoraserna i Sverige jämförs med avseende på detta. Hur korna hålls, det vill säga i lösdrift eller uppbundet, vilken typ av mjölkningssystem; traditionellt eller automatiskt samt även vilket mjölkningsintervall som används undersöks med avseende på mastit. Resultaten mellan olika studier varierar. Sinläggningens inverkan på mastit tas även upp. Även aspekterna besättningsstorlek och utfodring inkluderas. I denna studien hittades inga klara samband mellan besättningsstorlek och mastit. Rätt typ av utfodring och i rätt mängd har visats sig vara en viktig byggsten i kornas hälsa och därmed även juverhälsa. Till sist i diskussionen diskuteras veterinärens och lantbrukarens roll i samband med mastit och mastitförebyggande. Ekonomiska aspekter tas även upp och varför det kan vara bättre att lägga pengar på förebyggande åtgärder innan korna drabbas istället för att lägga pengarna på behandling när korna väl blivit sjuka. Antibiotikaresistens nämns även kort, resistensläget för bakterier som orsakar mastit i Sverige anses vara gynnsamt i förhållande till andra länder. Internationellt verkar det vara ett större problem och kan ses som ytterligare en motivering att försöka minska mastitförekomsten med hjälp av förebyggande åtgärder.