Implementeringen av IFRS 4 och IAS 39 hos försäkringsföretaget Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän

Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Författare: Niklas Johansson; Fredrik Jeppsson; Christoffer Gennerud; [2006]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Inom EU har det länge förts en diskussion angående förbättrade och harmoniserade för redovisningsregler för både noterade och onoterade företag. Europaparlamentet och rådet beslutade att noterade företag skall upprätta sina årsredovisningar enligt IAS/IFRS-principer och tillämpa de internationella redovisningsreglerna från och med årsskiftet 2004/2005. För onoterade företag, som i Länsförsäkringars fall, gäller de nya reglerna från och med 1 januari 2007. Genom IAS-förordningen krävs det att företagen allt mer värderar tillgångar och skulder till verkligt värde. Om företagen använder sig av olika värderingsmetoder, då tillgångar och skulder värderas olika så uppstår en så kallad missmatch. Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur definitionen av försäkringsavtal i IFRS 4 kommer att påverka Länsförsäkringars balansräkning. Vi vill veta om de försäkringskontrakt som Länsförsäkringar innehar, efter implementeringen av IFRS, kommer att regleras av IFRS 4 eller IAS 39. Vidare vill vi också undersöka om klassificeringen av finansiella instrument i IAS 39 och valmöjligheten av värderingsmetod i IFRS 4 har någon påverkan på om det uppstår någon mismatch. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att behandla och analysera hur Länsförsäkringar kommer att påverkas vid införandet av IFRS 4 samt IAS 39 i deras redovisning. Vi har endast beaktat de delar av standarderna som varit relevanta för studien. Vidare har det har inte gjorts någon jämförelse med försäkringsbolag i liknande situation på grund av tidsaspekten. Metod: Vi har valt att beskriva hur Länsförsäkringars situation är och vilka möjliga effekter implementeringen av IFRS 4 och IAS 39 kan komma att medföra. Detta innebär att studien är baserad på den deskriptiva ansatsen. Vi har genom den kvalitativa metoden försökt att besvara vår frågeställning genom att samla information i form av intervjuer vilket är uppsatsens primärdata. Studiens sekundärdata utgörs i form av litteratur, artiklar och avhandlingar. Slutsats: Länsförsäkringar har inte kommit så långt i sitt arbete med implementeringen av lagbegränsad IFRS. Den verksamhet som företaget bedriver gör att övergången blir mindre komplex. Den nya definitionen av försäkringskontrakt innebär inte någon förändring för Länsförsäkringars försäkringskontrakt. I och med att Länsförsäkringar har mindre komplexa försäkringskontrakt gör detta att mismatch inte ses som något större problem.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)