Fordonsdata på utsatta ytor En jämförelsestudie mellan fordonsdata, vägytemätningar och skadebilder

Sammanfattning: En social och ekologisk hållbar trafikplanering innebär inte enbart att utveckla hållbara färdmedel, utan även att optimera alla typer av färdmedel för att minimera dess miljöpåverkan. I dagens samhälle utvecklas ständigt nya åtgärder som främjar den hållbara trafikplaneringen. En nyutvecklad teknik, så kallad fordonsdata återfinns i ett urval nyare bilmärken, där RSI (Road Surface Information) är en av flera komponenter. Tekniken med RSI dokumenterar och läser av vägen i realtid medan personbilen färdas fram på vägbanan, där data samlas med hjälp av bilars accelerationer vertikalt, vilket kan kopplas till stötdämparens rörelser. Underhållsutredning med fordonsdata är ett hjälpmedel som kan informera om de akuta underhållningsproblem som uppkommer på vägar, medan de klassiska okulära inventeringarna är vedertagna för långsiktig planering. Syftet av detta examensarbetes är bland annat att studera fordonsdata, specifikt ojämnhetsdata under barmarksförhållanden för att hitta korrelation mellan fordonsdata, skadebilder samt vägytemätningar. Ytterligare undersöks vilka signifikanta nivåer som krävs för att se hur current roughness ändras över tid och vilka effekter olika utsatta ytor har på vägens nedbrytningsprocess. Metoden har utgått utifrån fyra delar, därav litteraturstudie, kvalitativa studier, fältstudie och dataanalyser. Fordonsdata fångar upp skador som bidrar till en ojämn körupplevelse, vilket framkommer i studien då ojämnheter och spårdjup ger störst utslag på fordonsdata. För att styrka resonemanget gjordes regressionsanalyser som visade på statistiskt signifikanta samband mellan fordonsdata och vägyte-mätningar (Spårdjup och IRI). Datamängden var för liten för att med säkerhet avgöra om fordonsdata är en optimal teknik för att identifiera skador som har en relation till ojämnheter, vilket innebär att vidare studier är essentiellt. Vid undersökning av förändring av vägtillståndet över tid hittades ytterst minimala ändringar av vägens tillstånd över tid kunde hittas på några objekt. Som effekt av den studerade datamängden kan resultatet inte erhållas för att med säkerhet avgöra vägtillståndets förändring. Inventeringen medförde resonemang till hur olika utsatta ytor påverkas vägens nedbrytningsprocess. Avsmalning av gator leder till spårbundenhet och vägar som är högt belastade av bussar utsätts för tunga laster. Busshållplatser och farthinder utsätter vägen för inbromsningar, accelerationer, dynamiska och statiska belastningar. Av samtliga studerade farthinder är det malmöguppet som har minst inverkan på nedbrytningsprocessen.