Prokrastinering hos universitetsstudenter : Predicerar förväntan, värde, känslighet för fördröjning och fördröjning prokrastinering?

Sammanfattning: Samtidigt som universitetsstudier förutsätts av att förhålla sig till deadlines visar uppskattningar att 80 till 95 procent av universitetsstudenter prokrastinerar, förhalar studierna, vilket kan påverka både studieprestation och välbefinnande negativt. Syftet med denna studie var att undersöka om faktorerna i Temporal Motivational Theory (TMT): förväntan, värde, känslighet för fördröjning och fördröjning kunde predicera prokrastinering hos studenter. Detta utifrån hypotesen om att hög förväntan och högt värde leder till minskad prokrastinering, samtidigt som hög känslighet för fördröjning och hög fördröjning leder till ökad prokrastinering. En enkät genomfördes av 165 studenter vid Linnéuniversitetet. Multipel regressionsanalys användes där faktorerna tillsammans kunde visa 54,9 procent förklarad varians, där känslighet för fördröjning och fördröjning hade störst effekt. Sammantaget hade dels värde betydelse, där sådant som väckte känslor av olust eller obehag förhalades. Känslighet för fördröjning och fördröjning hade också betydelse, där egenskaperna impulsivitet, distraherbarhet och bristande självkontroll ledde till mer förhalning desto längre bort en deadline var i tid. Däremot hade förväntan, en individs tro på den egna förmågan, ingen signifikant effekt på prokrastinering.