Från samhällsfara till socialisationsprojekt : En studie om hur psykiskt sjuka omskrivs i Svenska Läkartidningen 1923 och 1964

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Örebro universitet/Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Författare: Linnéa Thorén; [2023]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur narrativet om personer med psykisk sjukdom har förändrats över tid, detta genom att analysera artiklar från den medicinska tidskriften Svenska Läkartidningen. De frågeställningar som undersökningen ämnar besvara är hur personer med psykisk sjukdom omskrivs i Svenska Läkartidningen åren 1923 respektive 1964, samt hur narrativen om personer med psykisk sjukdom har förändrats över tid. Undersökningen bygger på två teoretiska utgångspunkter. Den ena utgångspunkten, narrativanalys, handlar om hur människan begripliggör sin omvärld genom berättelser, narrativ. Den andra teoretiska utgångspunkten bygger på Karin Johannissons angreppssätt kring hur sjukdom skapas först i mötet med läkaren, och hur definitioner av sjukdom inte bara bestäms utifrån individuella lidanden, utan också utifrån samhällets behov. Det material som ligger till grund för undersökningen är artiklar från Svenska Läkartidningen, som än idag är den främsta tidskriften för läkare i Sverige. Den metod som används för att analysera materialet är en så kallad “innehållsanalys” som fokuserar på narrativens innehåll så som det synliggörs i enskilda delar av historien. Undersökningens resultat visar på en rad skillnader i narrativ mellan de studerade årtalen. Den största skillnaden är att den psykiskt sjuke år 1923 återkommande beskrivs som samhällsfarlig och som någon som behöver stängas undan för att hindras från att begå brott, medan densamme år 1964 beskrivs som en individ som förlorat sin plats i samhället och som därför behöver hjälp att socialiseras in i samhällsgemenskapen på nytt. En annan distinkt skillnad är att den sjuke år 1964 i större utsträckning än 1923 beskrivs som en människa, som en individ med känslor och medbestämmanderätt. Den sjuke har gått från att betraktas som ett objekt i sammanhanget, till ett subjekt med förmåga att vara delaktig i sitt eget tillfrisknande. Ett problem som är relevant i sammanhanget och som lyfts i diskussionen, men som är svårt att skönja i det studerade materialet, är dock att definitioner av psykisk sjukdom har förändrats över tid.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)