För barn eller till barn? : Behaviorismen i Folkskolans barntidning 1903

Sammanfattning: Den under 2020-talet populära barntidningen Kamratposten är enligt redaktionen själva skriven för barnens skull, men tidningens historia går tillbaka till slutet av 1800 – talet. Tidningen hette då Folkskolans Barntidning och drevs av en folkskollärare vid namn Stina Quint eftersom hon ansåg att skolbarnen behövde ha bra texter att läsa. Tidningen var då full med budskap som vuxenvärlden ville projicera på barnen för att skapa goda samhällsmedborgare och tidningen kunde snarare ses vara till barnen. För att påverka folkskoleeleverna tillika läsarnas beteenden använde både folkskolan och Folkskolans Barntidning bestraffningar och för att befästa och avstyra vissa beteenden. Detta sätt att påverka och styra människors beteenden kallas behaviorism och är enligt Säljö den teori som haft mest inflytande på pedagogiken under tidigt 1900 – tal. Uppsatsens syfte är därför att undersöka det behavioristiska inflytandet i folkskolan och dess bildningsideal, där Folkskolans Barntidning från årgång 1903 blir en indikator för folkskolans verksamhet och det slutgiltiga materialet för studien. Undersökningen svarar på frågorna om vilket påverkansmedel som är vanligast, vilka beteenden vuxenvärlden eftersträvar att befästa hos barnen och i vilken utsträckning innehållet i Folkskolans Barntidning är kopplat till behaviorismen. Forskningsläget redogör för folkskolans pedagogik och metoder där det framkommer att verksamheten har behavioristiska tendenser i form av bestraffningssystem. En studie visar att Folkskolans Barntidning tydligt markerar vad som är rätt och fel, men studien fokuserar endast på två textavdelningar i tidningen. Detta legitimerar att titta djupare på hela tidningen ur ett behavioristiskt perspektiv för att undersöka om bestraffningar och belöningar används i större omfång. Med avstamp ur en tidigare studie om hur barntidningar går till väga gör att påverka barn identifierar jag ett antal tillvägagångssätt som ligger till grund till min analysmodell. Med stöd av analysmodellen som består av att avkoda när tidningen använder sig av belöningar, bestraffningar, uppmaningar och påståenden läser jag systematiskt igenom samtliga nummer av Folkskolans Barntidning från 1903. Uppmaningar51och påståenden är enligt tidigare studier vanliga medel som används för att påverka sin läsare, men de har inte någon koppling till behaviorismen. Belöningar och bestraffningar är dock präglade av behaviorismen och användningen av dess medel tolkas oftast som tecken på behaviorism. Resultatet presenteras med citat som exemplifierar användandet av samtliga påverkansmedel och kommer fram till att de önskade beteenden innebär bland annat att inte ljuga, visa respekt för vuxna och vara flitig. Exempelvis kan dessa påverkansmedel användas genom att barnen bestraffas med att bli tagna av troll eller agas om de inte uppför sig rätt, eller bli benådade av gud om de uppför sig rätt. Dessa behavioristiska påverkansmedel visar sig dock vara i minoritet. I stället är det uppmaningar och påståenden som gemensamt utgör en majoritet av texterna i Folkskolans Barntidning, men det väcker också en diskussion rörande behaviorismens relevans i Folkskolans Barntidning år 1903. Diskussionen resonerar kring vad resultatet egentligen betyder eftersom även flertalet uppmaningar och påståenden har behavioristiskt innehåll genom att uppmana barnen att läsa rätt texter och sluta ägna sig åt enligt vuxenvärlden dåliga sysselsättningar. Detta är en strävan mot den behavioristiska metoden att kontrollera barnens stimuli, d.v.s. de yttre faktorer barnens utsetts för som påverkar deras beteende. Detta gör att tidningen kan ha mer behavioristisk förankring än vad resultatets siffror pekar på. Diskussionen resonerar även kring en viss komplexitet som framkommer i tidningen och som inte går att koppla till behaviorismen, samt folkskolans roll i allmänhet i Folkskolans Barntidning. Diskussionen konstaterar också att undersökningen har ett bortfall på nästan 50% och vad det skulle betyda för undersökningen. Texterna som utgör bortfallet är främst utbildande faktatexter och utgör en grund till framtida forskning om utbildningssynen i tidningen. Slutligen konstateras dock att bortfallet inte talar emot de behavioristiska idéerna, och en slutsats dras att behaviorismen förekommer i relativt stor utsträckning i Folkskolans Barntidning 1903, men att den ej dominerar.