Vinstsäkring av en aktieindexobligation - En fallstudie över hur redovisningen av en aktieindexobligation bör ske

Sammanfattning: Bakgrund och problem: På senare år har ett finansiellt instrument som kallas ”strukturerad produkt” blivit intressant som komplement till vanliga aktier och obligationer. Ett exempel på en strukturerad produkt är den så kallade aktieindexobligationen som består av två komponenter; en nollkupongsobligation och en option på ett aktieindex. Vi kom i kontakt med ett företag som heter Svenska Garantiprodukter AB, vilkets affärsidé är att utforma och marknadsföra strukturerade finansiella instrument mot institutionella placerare. SGP hade blivit kontaktade av kunder vilka behövde hjälp med hur redovisningen av en så kallad vinstsäkring i en aktieindexobligation skulle ske. En vinstsäkring innebär att pengar säkras genom att en flyttning av medel från optionen till obligationen. SGP handlar med en mängd olika typer av företag och vi fick i uppdrag att ta reda på hur vinstsäkringen ska redovisas enligt de regler som finns. Vi valde att se på gällande regler för noterade icke-finansiella företag, stiftelser, försäkringsbolag och kommuner. Vår problemformulering blev således: Hur bör en vinstsäkring av en aktieindexobligation redovisas hos de olika juridiska formerna enligt gällande regler? För att ta reda ut detta behövde vi även behandla hur en aktieindexobligation ska redovisas. Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de sätt på vilka de olika juridiska formerna bör redovisa en vinstsäkring. Detta ska ske i enlighet med de specifika redovisningsregler och lagar som finns för respektive form. Avgränsningar: Vi ämnar endast behandla redovisningen av en aktieindexobligation, och utelämnar således övriga finansiella instrument. Vi har valt att avgränsa uppsatsen till att hantera noterade icke-finansiella företag, stiftelser, försäkringsbolag samt kommuner. Gällande de ickefinansiella företagen har en avgränsning skett till att endast behandla redovisningen på koncernnivå, vilket betyder att de följer IFRS. Vidare har vi valt att utelämna all eventuell skattekoppling, då detta skulle innebära ett alltför komplext problem. Metod: Vår studie kan bäst beskrivas som en fallstudie då vi gått in på djupet av en specifik företeelse, det vill säga en vinstsäkring av en aktieindexobligation. Samtidigt är studien bred då denna händelse undersökts i olika juridiska former. För att få en djupare insikt i ämnet och hur vinstsäkringen ska redovisas, valde vi att genomföra intervjuer med revisorer som var experter på respektive juridisk form. Efter att vi genomfört intervjuerna analyserades information vi fått med hjälp av den teoretiska referensramen. Slutsatser: Genom de intervjuer vi genomfört har det framkommit att redovisningen av en aktieindexobligation inte är helt självklar, utan att det i vissa fall finns valmöjligheter. Beroende på hur företagen väljer att klassificera tillgången kommer vinstsäkringen av behandlas på olika sätt. Genom vår studie har det även framkommit att de olika juridiska formerna som vi har studerat har olika syn på redovisning till verkligt värde respektive anskaffningsvärde vilket får effekt på redovisningen av aktieindexobligationen. Dock har det även framkommit, att oavsett på vilket sätt aktieindexobligationen redovisas, så är inte redovisningen av vinstsäkringen något större problem. Om anskaffningsvärde används händer i stort sett ingenting, beroende på om instrumentet redovisas som en eller två tillgångar, och om verkligt värde tillämpas har redan vinstsäkringen avspeglats i och med att alla värdeökningar syns direkt i redovisningen.