"VILL MAN INTE SÅ VILL MAN INTE" : SAMTYCKESLAGENS PÅVERKAN PÅ UTREDARES ARBETE AVSEENDE VÅLDTÄKT

Sammanfattning: Den 1 juli 2018 implementerades den så kallade samtyckeslagen i Sverige, vilket bland annat innebar en revidering i våldtäktsbestämmelsen. Från att vara krav på våld, hot, tvång eller utnyttjande av särskild utsatt situation för straffansvar till dagens rekvisit brist på frivillighet. Debatten kring en samtyckesreglering har pågått under en längre tid i Sverige, där det ej införts tidigare dels på grund av att risken att fokus på målsägande i utredningar och rättegångar skulle bli för stort. Syftet med rapporten är därmed att undersöka hur arbetssättet hos brottsutredarna har förändrats sedan lagändringen, samt vad de upplever för eventuella svårigheter och möjligheter i arbetet. Detta har studerats genom fem semistrukturerade intervjuer med utredare anställda av Polismyndigheten med kravet att de ska ha utrett våldtäktsärenden både innan och efter lagändringen. Genom studiens resultat uppkom fem huvudteman; Bevisning, Rättssäkerhet, Vidareutbildning, Målsägandebiträdets roll och Frozen fright. Kort sammanfattat ansåg informanterna att arbetssättet överlag var oförändrat, dock med andra typer av frågor i förhör med målsägande och misstänkt. De upplevde det nya rekvisitet som tydligt men det gick att antyda att de hade önskat mer utbildning i samband med implementeringen. Ett målsägandebiträde spelar enligt informanterna en stor roll i utredningen och kan vara till stor hjälp i deras arbete. Frozen fright är enligt utredarna ett vanligt förekommande tillstånd bland personer utsatta för våldtäkt och det har undersökts i syfte att det med dagens lagstiftning klassas som en våldtäkt om någon utnyttjar en person som befinner sig i denna utsatta situation. Förhoppningen är att rapportens slutsatser kan användas vid implementering av lagar i Brottsbalken samt bidra med kunskap i det fortsatta brottsutredande arbetet och inom rättsväsendet.