"Hej, nu är jag här och tigger igen" : En kvalitativ studie om skam och ekonomiskt bistånd.

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares föreställningar om skamkänslor hos kunder på ekonomiskt bistånd. För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem socialsekreterare. Intervjuerna analyserades med hjälp av teorier om stigma och skam, stämplingsteori samt intersektionalitet- och genusteori. Resultatet visade att skamkänslor upplevdes ta sig uttryck genom alltifrån kroppsspråk, muntligt yttrande till att kunden uteblir från möten. När det kom till hur skamkänslor påverkade samarbetet mellan socialsekreterare och kund, upplevde informanterna att det fanns flera faktorer som kunde påverka det, både i samband med och utöver skamkänslor, exempelvis individuella förutsättningar. Huruvida kundens kategoritillhörigheter upplevdes vara relaterade till skamkänslorna, varierade mellan informanterna. Avslutningsvis diskuterade informanterna hur kundens skamkänslor kunde minska på individ-, grupp- och samhällsnivå. Till exempel att kunden fick möjligheten att använda sig av e-ansökningar. Socialsekreterarnas roll blev också viktig gällande att informera om hur arbetet gick till både med kunden och ute i samhället. Olika stödinsatser nära kopplade till ekonomiskt bistånd upplevdes också vara i ett behov av att rustas upp för att förbereda individerna för arbetsmarknaden, exempelvis svenska för invandrare (SFI). Samhället upplevdes också behöva bli bättre på att släppa in stigmatiserade individer med psykisk ohälsa, missbruk och språksvårigheter på arbetsmarknaden. Vår slutsats utifrån intervjuerna var att skamkänslor upplevdes finnas hos en majoritet av kunderna. Det kunde uttryckas både fysiskt och muntligt i kundmöten och ha en positiv påverkan på hur fort kunden tog sig från ekonomiskt bistånd samt att kategoritillhörigheter inte var avgörande för individens skamkänslor, enligt informanterna.