Emissionsskador vid plastmattor

Sammanfattning: Användningen av obeprövade material ökande markant under miljonprogrammets era (1965–1974), de nya materialen som användes visade sig innehålla kemiska ämnen som reagerade negativt vid för höga fukthalter. De kemiska ämnena avgav skadliga emissioner som bidrog till en försämrad inomhusmiljö. Anledningen till att dessa material användes var att kraven på billigare, effektivare och mer energieffektiva byggnationer blivit större med tiden. Effekten av dessa emissioner påverkade både hälsan och kvaliteten på byggnader, detta problem kvarstår fortsatt idag då nya material fortsätter komma ut på marknaden, för att hitta ett miljövänligare material. Problemet med de nya materialen blir att man inte vet hur dessa material beter sin under en längre tid. Syftet med denna studie är att kartlägga hur det byggs idag, vilket engagemang som finns före, under och efter byggnadsprocessen för att förhindra detta problem. Studien har utförts med en datainsamling för att får en bakgrund till problemen som finns idag och en informationsbank som ger en förståelse för de intervjuer som genomförts. En utredning kring byggprocessen gjordes för att få ut tre aktörer som befinner sig i tre olika skeden av byggprocessen. Utredning grundades i att hitta tre lämpliga intervjuobjekt.Resultatets information kommer från de tre olika intervjuerna som gjordes och analyserades. Detta påvisade att de olika aktörerna ser ett stort problem med emissionerna och hur dessa uppkommer i takt med de nya materialen som införs i materialbanken. Slutsatserna visar att de olika aktörerna har ett förhållandevis stort engagemang och en likvärdig syn på problemet med emissionsskador. Ett förebyggande tankesätt finns hos aktörerna. Man ser problemen men också framtida lösningar.