An Old Model in a New Time - The growing of the precariat and the decline of the Swedish model. A critical analysis of Lex Laval

Sammanfattning: I sin teori om prekariatet ger Guy Standing sin syn på den rådande arbetsmarknaden där fler och fler människor lever under osäkra arbetsförhållanden. Enligt honom är det konsekvenserna av en politik som har sett rörlighet på marknaden som svaret på ekonomiska problem. Vid problem har politikerna försvagat de kollektiva organisationerna och försämrat anställningstrygghet med mera för arbetstagarna. Arbetsmarknaden har också påverkats mycket av att allt fler människor jobbar någon annanstans än i sina hemländer. Migranterna är ofta både en del av orsaken till prekariatet och de i prekariatet som får känna av konsekvenserna som mest. Eftersom arbetslösheten är hög i de flesta länder kommer migranterna ofta till länder där det saknas jobb. De bidrar på så sätt till lönekonkurrensen. I Sverige har fackförbunden sett till att lönekonkurrensen har hållits nere genom att driva igenom kollektivavtal med stridsåtgärder. 2004 försökte Byggnads genom en blockad tvinga fram kollektivavtal med det lettiska byggföretaget Laval un Partneri. Laval ansåg att det rådde fredsplikt då de redan var bundna av ett kollektivavtal i Lettland och bestred stridsåtgärderna. Arbetsdomstolen begärde in ett förhandsavgörande från EU-domstolen som gick på Lavals linje. Domstolen fastslog att det är diskriminerande att fackförbund får vidta stridsåtgärden gentemot utländska företag som redan har kollektivavtal. Sverige tvingades således att ändra sin lagstiftning. Den nya lagstiftningen innebar att om företag som utstationerar arbetskraft tillämpar villkor som är lika förmånliga som minimi-kraven i Sverige råder det fredsplikt. Effekten av lagstiftningen har blivit att den svenska arbetsmarknaden är öppen för lönekonkurrens. Det har också inneburit att fackförbunden blivit rejält försvagade i förhållande till utländska företag som utstationerar arbetskraft i Sverige. Lagförslag finns om att införa ett strikt entreprenörsansvar för arbetstagare hos samtliga underentreprenörer, samt en förbättrad information om de svenska förhållandena till utländska företag som vill etablera sig i Sverige. Frågeställningen för uppsatsen är om Lex Laval bidrar till skapandet av ett prekariat och, om så är fallet, om de nya lagförslagen ändrar på detta. Slutsatsen i uppsatsen är att Lex Laval främjar ekonomiska intressen före rättigheter på arbetsmarknaden, försvagar fackförbunden, öppnar för osund konkurrens mellan arbetstagare och behandlar utländska arbetare som andra klassens arbetare. Allt detta bidrar till prekariatet och frågan måste därför besvaras jakande. Lagförslagen kan förbättra detta, men räcker inte för att vända trenden.