Att lösa bostadsbristen - ett omöjligt uppdrag?

Sammanfattning: I denna masteruppsats undersöks hur den svenska bostadsbristen hanteras inom kommunerna i Kronobergs län. I Studien undersöks de konflikter som eventuellt förekommer mellan olika intressen som är involverade i bostadsbehov, bostadsplanering och bostadsbyggande. Det empiriska materialet har skapats genom åtta intervjuer med planerare från sex av de åtta kommunerna i länet, det kommunala bostadsbolaget ifrån Tingsryds kommun samt Kronobergs länsstyrelse. Dessa intervjuer har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Lundman och Ganeheims tillvägagångsätt. De teorier som appliceras är dels planeringsteori som utgått från Strömgrens redogörelse av planeringsteoretiska paradigm i Sverige (Strömgren 2007), dels agonistisk teori av Mouffe för att analysera hur konflikter kan förstås och vad konsekvenserna blir av olika tillvägagångsätt för att hantera dem (Mouffe 2008). Resultatet är att det går att urskilja tre konflikter med utgångspunkt i materialet, vilka är följande. Konflikt ett: Kommunens behov av tillgängliga bostäder till alla medborgare gentemot den privata sektorns intresse av att bygga bostäder. Konflikt två: Politiska värderingar gällande kommunens bostads­försörjning. Konflikt tre: Planprocessens beaktande av riksintressen och samhälls­aspekter gentemot snabbt och effektivt bostadsbyggande. Slutsatsen är att det svenska planeringssystemet, så som det kan iakttas i Kronobergs län, framför allt fungerar enligt ett rationellt planeringsideal där rationella tekniska lösningar appliceras, samtidigt som de underliggande konflikterna i sig har en politisk karaktär av olika motstridiga intressen som inte kan lösas med rationella metoder. Det existerar underliggande intressen i dessa konflikter som är av politisk karaktär och som i enlighet med Mouffes agonistiska teori bör lyftas fram, belysas och hanteras i en politisk process snarare än i en rationell planeringskontext. Det svenska planeringssystemet agerar i enlighet med Webers beskrivning av en formell rationalitet och kan därför utifrån agonistisk teori inte beakta de subjektiva politiska värderingar som styr systemet.