Fri att tycka men maktlös att förändra: En studie av blogginlägg och identitetskapande runt paradoxen fri subjektivitet och maktlöshet.

Sammanfattning: Grundtanken till denna uppsats bygger på min erfarenhet av två motsatta föreställningar i det svenska samhället. Dels en generell bild av individen som självskapande, fri och subjektiv. En föreställning som, tillsammans med medvetenheten att vår livsstil och vårt samhälles välstånd är på bekostnad av ohållbarhet och orättvisa i världen, också medför ett krav på individens engagemang och ansvarstagande. För den självskapande, fria individen är den egna handlingen vital i skapandet av personlig identitet, då den förväntas vara ett resultat av den fria viljan. Jämsides, i samma individs självbild, uppfattar jag ett motsatt antagande att individens handling nästan är betydelselös satt i förhållande till vad som behövs förändras för att uppnå större global hållbarhet och rättvisa. Ett antagande om individens enskilda handlings maktlöshet. Det är denna paradox i en normativ svensk individs själv- och världsbild som driver uppsatsen. Jag menar att det i det allmänna samtalet och i individens identitetskapande genom social aktion har utvecklats ett omfattande normativt ”tyckande”. ”Tyckandet” är sättet individen visar sitt engagemang för att lyckas upprätthålla sin identitet som fri att skapa sig själv och tillfredställa kravet på att ta ansvar för sina självvalda handlingar. Men också, menar jag, ett sätt att samtidigt anpassa sig efter antagandet om den individuella handlingens maktlöshet. Genom min studie av offentligt ”tyckande” på två internetforum, Facebook och Nöjesguiden.se, kommer jag visa på hur normativa tendenser i ”tyckandet” hjälper till att upprätthålla de samma funktioner som begränsar individens makt, samt hur individen genom att anpassa sin självuppfattning och agens återskapar dessa föreställningar och förhållanden. Jag för min diskussion om de paradoxala föreställningarna och deras uttryck i ”tyckandet” i förhållande till Foucaults teorier om makt, kunskap, diskurs och disciplinering, samt Bourdieu och Giddens tankar om kollektiva relationer mellan struktur och agens.