Lyriken i klassrummet : En intervjustudie om lärares uppfattningar av lyrik och lyrikens potential i svenskundervisningen för årskurs F-3

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Jönköping University/Högskolan för lärande och kommunikation

Författare: Linnea Grahn; [2023]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Denna studie behandlar lyrik i svenskundervisningen för årskurserna F-3. Lyrik i F-3 är ett område där svensk forskning saknas, vilket innebär ett behov av ökad kunskap. Det är vidare en genre som i internationell forskning visats ha språkutvecklande egenskaper, men som kan vara krävande för lärare att undervisa i. Syftet med studien är att öka kunskapen om olika uppfattningar som finns hos pedagoger av lyrik och lyrikens möjligheter och utmaningar i undervisningen för årskurs F-3. Studien är gjord ur ett sociokulturellt perspektiv då betoningen ligger på lärandet i och genom språket. Studien är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer. Sex undervisande lärande har intervjuats. Det är en lärare i förskoleklass, en i årskurs 1, en i årskurs 2, två i årskurs 3 samt en språkpedagog. Dessa informanter är verksamma på fyra olika skolor, i studien benämnda Lyraskolan, Poetskolan, Rimskolan och Diktskolan. Skolorna är utspridda på tre orter i södra Sverige. Resultatet visar på såväl likheter som skillnader mellan pedagogernas tolkningar och undervisning. Lyrik ansågs vara ett svårtolkat begrepp för flera, men flera kopplade även lyrik till sånger. Just sånger används på olika sätt av samtliga informanter och det lyfts som en fördel att kunna arbeta med sångtexter i olika ämnen. Fler fördelar som lyftes var att lyrik kan bidra med att befästa kunskaper och ord, göra undervisningen lustfylld, öppna upp för samtal och användas ämnesöverskridande. Vidare framkom utmaningar med lyrik, däribland elevers ovana och motstånd till lyrik samt att annat innehåll prioriteras i undervisningen, delvis på grund av tidsbrist. Vad som framkom som betydelsefullt för undervisningen var läromedel, såväl digitalt som analogt. Även lärarens kunskap och modellerande är av vikt. Sammanfattningsvis är läraren av yttersta vikt för att motverka elevers förutfattade meningar om vad lyrik är och modellera för elevernas lärande. För att kunna dra nytta av detta skulle fortbildning såväl som läromedel behövas för att utveckla lärarnas kunskap om lyrik. Slutligen bör begreppet lyrik i läroplanen ses över och dess innebörd förtydligas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)