Privat- och offentliganställdas yttrandefrihet i ljuset av nya visselblåsarlagen

Sammanfattning: I Sverige finns det idag ett antal lagar och prejudikat ämnade att reglera och skydda den svenska yttrandefriheten. Något speciellt blir det när yttrande friheten nyttjas av en arbetstagare i förhållande till arbetsgivaren. Det finns skydd för arbetstagares yttrandefrihet i Europakonventionen, svensk grundlag, EU direktiv, speciallagstiftning främst i form av visselblåsarlagen och praxis. Arbetet redogör ingående för respektive lags omfattning för arbetstagare som vill nyttja sin yttrandefrihet, både i form av kritik mot sin arbets-givare och när det kommer till att slå larm om missförhållanden på arbets-platsen. Arbetsdomstolen har också i ett antal mål genom åren upprättat ett ramverk för hur långt yttrandefriheten sträcker sig i relation till den lojalitetsplikt en arbetstagare står under gentemot sin arbetsgivare. Syftet med uppsatsen är att på ett lättöverskådligt sätt beskriva de gällande rättsreglerna för en arbetsgivare som nyttjar sin yttrandefrihet. Uppsatsen utreder också de skillnader som finns i lagstiftningen när det gäller arbetstagare som är anställda av det offentliga kontra arbetstagare inom den privata sektorn på arbetsmarknaden. Uppsatsen konstaterar att det finns flertalet skillnader i det skydd offentlig- och privatanställda åtnjuter av lagstiftningen. Offentliganställda i Sverige åtnjuter bland annat det skydd som Europakonventionen och Yttrandefrihetsgrundlagarna ger gentemot det allmänna även gentemot sin arbetsgivare. Privatanställda får i stället enbart skydd genom den av Arbetsdomstolen framarbetade praxis på området och visselblåsarlagen som infördes 2021. Avsaknaden grundlagsskydd, gentemot sin arbetsgivare, innebär för privatanställda att det är svårare att vända sig direkt till media vid fall av missförhållanden på arbetsplatsen. Det ställer också högre krav på visselblåsare inom privat sektor att informera sig om sannings-halten på de rapporterade missförhållandena. Uppsatsen föreslår därför en ny lagstiftning där arbetstagarens yttrandefrihet stärks samt där rättsläget sammanfattas på ett mer lättöverskådligt sätt för att öka förutsägbarheten för arbetstagare.