Gymnasieelevers motiv till att läsa svenska som andraspråk. En kvalitativ studie om elevers resonemang kring valet att läsa sva på gymnasiet och deras erfarenheter av flerspråkighet i klassrummet

Sammanfattning: Denna kvalitativa studie undersöker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att läsa ämnet svenska som andraspråk, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspråkighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats där elevernas livsvärldar och dess språkliga repertoarer anses påverka elevernas beslut och förhållningsätt (Busch 2017). Detta innebär att elevernas uppfattning om ämnet sva och deras inställning till flerspråkighet påverkas av deras tidigare erfarenheter. Fortsättningsvis utgår studien även från Duff och Talmys (2011) teori language socialization vilket lyfter hur miljö och omgivning påverkar individens språkutveckling. Hedman & Magnussons (2018) diskursanalys och deras begrepp behov- respektive bristperspektiv används för att diskutera elevernas inställning till sva-ämnet. Studiens material utgår från tre gruppsamtal med 11 elever som läser kurserna SVA2 och SVA3 på gymnasiet. Materialet analyserades och kategoriserades med hjälp av tematisk analys (Braun & Clark 2006). Resultat visade som tidigare studier att majoriteten av eleverna inte har valt att läsa sva, utan förflyttningen från grundskolan har skett automatiskt (Economou 2007; Magnusson & Hedman 2020). Utöver detta lyftes pedagogisk stöttning, kunskap och betyg fram som viktiga motiv till varför eleverna har fortsatt läsa sva. Resultatet visar även att eleverna antyder att flerspråkigheten har en negativ inverkan på deras språkutveckling och väljer därför att avstå från att använda den i klassrummet. Elevernas uppfattning till ämnet kan kopplas ihop med ett bristperspektiv (Hedman & Magnusson 2018) då de anser att sva huvudsakligen fokuserar på språkets grunder och därför är det lättare att få bättre betyg i jämförelse med svenskämnet.