Komvuxrektorer och samverkan -förutsättningar, möjligheter och risker.

Sammanfattning: Tidigare forskning har visat att skolledare i sitt arbete kämpar med att hantera motstridiga krav från omgivningen i förhållande till de mål som formuleras i styrdokument och policy. När det gäller styrningen har målen för den kommunala vuxenutbildningen (komvux) utökats till att inkludera mer uttalade arbetsmarknadsrelaterade mål. Den ökade målsättningen att komvux ska bidra till den nationella och regionala kompetensförsörjningen genom att förse arbetsmarknaden med kvalificerad arbetskraft kommer till uttryck i både den statliga och den kommunala styrningen. Utifrån synen att samverkan inom välfärdssektorn ses som en effektiv metod för att nå gemensamma lösningar i frågor som bedöms som problematiska för samhället i stort, får detta genomslag för komvuxrektorers arbete.   I förväntan ingår således krav på att komvuxrektorer ska delta i omfattande samverkan med aktörer både inom och utanför de egna institutionerna. När det gäller skolledarskap inom komvux pekar forskning på att omfattande samverkan också är något som särskiljer komvuxrektorer från skolledare inom andra skolformer. Eftersom samverkan i syfte att bidra till kompetensförsörjningen innebär att rektorerna arbetar inom ett ökat organisatoriskt fält, är en underliggande fråga för denna uppsats om och i vilken utsträckning denna omständighet påverkar komvuxrektorernas uppfattning om sitt handlingsutrymme, något som tidigare inte har undersökts i någon vidare utsträckning. Följaktligen har det övergripande syftet med denna studie varit att öka och fördjupa kunskapen om styrning, ledning och organisation inom komvux genom att undersöka hur komvuxrektorer uppfattar samverkan i förhållande till komvux utökade arbetsmarknadsuppdrag. För att besvara forskningsfrågorna har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med komvuxrektorer i olika kommuner i Sverige. Rektorernas beskrivningar har transkriberats och tolkats med hjälp av tematisk analys och därefter diskuterats i relation till teoretiska begrepp från nyinstitutionell teori och olika perspektiv på handlingsutrymme. Slutligen diskuteras konsekvenserna av samverkan för komvuxrektorernas yrkesroll och för komvux i allmänhet.   Resultaten visar att det finns nästan obegränsade möjligheter till samverkan, men att den kännetecknas av en institutionell komplexitet. Dessutom beskriver rektorernas att deras handlingsutrymme begränsas på olika sätt. Begränsningarna beror främst på styrdokumentens direktiv, kommuners olika förutsättningar och de egna verksamheterna. Slutligen visar studien att det finns ett behov av mer omfattande forskning kring komvux i stort men även rörande skolledarskapet, samverkan och likvärdighet i förhållande till komvux statliga och kommunala styrning.