Undervisningsstrategier i slöjd : - om slöjdlärares ämnesuppfattningar och ämnesdidaktiska val

Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka vilka didaktiska resurser och redskap slöjdlärarna använder och vilka ämneskonceptioner som finns i slöjdämnet. Detta kopplades samman med hur slöjdlärarna approprierar nya metoder och redskap i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet användes som teoretiskt perspektiv och approprieringsbegreppet tillsammans med relevant forskning inom ämnet bildade grunden till analysen av studiens resultat. Studien baseradespå litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med verksamma slöjdlärare. Slöjdlärarna beskrevunder intervjuerna metoder, åsikter och tankar kring sitt arbetssätt, vilket synliggjorde deras ämneskonception. Medverkande slöjdlärare påvisade tydliga skillnader i ämnesuppfattning och att äldre ämneskonceptioner lever kvar. Ämnesuppfattningen styrde vidare slöjdlärarnas val av didaktiska resurser och redskap samt hur de approprierade nya didaktiska metoder och redskap i undervisningen. Det framgick att äldre undervisningsmetoder som mästar/lärling-metoden samsasmed samtida metoder som IKT (Informations och kommunikationsteknologi), EPA (enskilt, par, alla) och formativt lärande (Skolverket, 2021b). Tidigare forskning visar att slöjdämnet bär påstarka ämnestraditioner (Skolverket, 2015). Samtidigt belyste studien en tydlig framåtrörelse i det pedagogiska arbetet, men stora skillnader förekom. Slutsatsen är att slöjdlärarens autonomi ochämneskonception avgör deras appropriering av nya metoder och redskap i undervisningen.