Undersökning av godstågens punktlighet : En fallstudie enligt DMAIC vid Sweco Rail

Sammanfattning: Punktlighet är ett viktigt mätetal inom järnvägsindustrin, men också en stor utmaning. Ett övergripande mål i Sverige är att samtliga tåg, både person- och godståg, ska ha en punktlighet på 95% vid slutdestinationen, där tåg som anländer högst fem minuter efter utsatt tid räknas som punktliga. Under 2019 var godstågens punktlighet 77,9%. Försenade godståg innebär stora kostnader i form av kvalitetsavgifter för den part som orsakat förseningen, samhällsekonomiska kostnader samt ett förlorat förtroende för järnvägen där kunder väljer andra transportslag för att garantera att varorna anländer i tid. Syftet med examensarbetet är att identifiera vilka faktorer som påverkar godstågens punktlighet samt att ta fram rekommendationer för hur punktligheten kan förbättras. För att uppfylla examensarbetets syfte delades projektet upp i två delmål som besvarades genom att tillämpa problemlösningsmetodiken DMAIC. Det första delmålet var att identifiera hur godstågens punktlighet påverkades av att avgå utanför utsatt tid. Detta undersöktes genom att jämföra hur godstågens resor förändrades då de avgått punktligt samt tidigare eller senare än planerat. Genom att visualisera hur genomsnittet av respektive resa sett ut och jämföra dessa med varandra kunde det påvisas att avgångstiden inte är den mest betydande faktorn för godstågens punktlighet. Detta för att resan såg liknande ut oavsett då tågen avgick och den totala restiden skiljde sig inte åt nämnvärt. Det framkom även att tåg som avgår punktligt får färre merförseningar än tåg som avgår utanför gränserna för punktliga tåg. Det andra delmålet var att identifiera vad som påverkar godstågens punktlighet längs sträckan. Detta undersöktes genom att studera godstågens tidsavvikelse vid samtliga trafikplatser längs sträckan samt att analysera de orsakskoder som rapporterats in för respektive tågresa. Här påvisades att tågen inte körs enligt framtagen tågplan, vilket påverkar punktligheten negativt. Några identifierade orsaker till detta är att de olika tåguppdragen har olika förutsättningar att köra samma sträcka, trots att de har samma största tillåtna hastighet. Samt att det finns tåguppdrag som systematiskt reducerar den framförda hastigheten på grund av minskad bromsverkan, vilket i sin tur beror på dåliga vagnar eller för långt/tungt tågekipage. Utöver de två delmålen identifierades även att det fanns bristande datakvalitet i den inrapportering av orsakskoder som tillämpas idag. Exempelvis saknades dryga 40 % data för att förklara varför en merförsening uppstått. Examensarbetet resulterade i tre rekommendationer för hur godstågens punktlighet kan förbättras och dessa var: Kontinuerlig dialog mellan berörda parter för att ta fram en mer tillförlitlig tågplan. Systematiska avvikelser från tågplanen ska ha en högre kvalitetsavgift vid förseningar. Förbättra analysunderlaget genom en bättre inrapportering av orsakskoder.