Om språkångest i engelskundervisningen i årskurs 9 : Ur elev- och lärarperspektiv

Sammanfattning: Med mer än 4 decennier är språkångest, eng. language anxiety (LA) är fortfarande ett angeläget forskningsämne bland forskare (Gkonou, Daubney, & Dewaele, 2017). He (2018) rapporterar att främmande språkångest, eng. foreing language anxiety (FLA)”skadar elevernas” prestationer på många sätt, både indirekt genom språkångest och självtvivel, och direkt genom att minska klassdeltagandet och skapa ett undvikande av språket (Xiang, 2004, s. 116)”. Å andra sidan kan kontextuella faktorer, såsom klassrumsatmosfär, interaktion, undervisningsmetod och bedömning (formativ och summativ) leda till en lägre/högre nivå av LA (Gkonou, 2017). Föreliggande studie syftar till att öka kunskapen om FLA och ångest för att tala främmande språk, eng. foreign language speaking anxiety (FLSA) genom att undersöka prevalensen av FLSA bland elever i årskurs 9 och identifiera orsaker för elevernas FLSA och FLA. Syftet är också att utifrån elever och lärares perspektiv ta reda på mer om språklärares roll för att minska elevers språkängslan (FLA/FLSA) och stärka elevernas språksäkerhet i svenska grundskolorna. Triangulerade forskningsmetoder tillämpas för föreliggande studie i form av kvantitativ-självrapporterade frågeformulär med 56 eleverna och kvalitativ genom intervjuer med elever (N=12) och lärare (N=4). Klassrums-rutiner, praktiker och undervisningsaktiviteter observerades inledningsvis för att hjälpa till att anpassa Horwitz et al. (1986) frågeformulär till det svenska skolsammanhanget och för att observera hur lärare planerar och genomför sin undervisning för att minska elevers språkångest. FLA, FLSA och språklärares roll i klassrummet rapporteras från elevers och lärares perspektiv i intervjuer, där man utforskar elevernas tro och erfarenheter. Studiens resultat visar att 35% av eleverna rapporterade en låg språkångest; 61% av eleverna ansågs mellan-oroliga och 4% av eleverna upplevde hög språkångest. Resultatet visade också att lärare har ett stort ansvar när det gäller att hjälpa eleverna att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Lärares bemötande kan väcka eller släcka lusten hos eleverna att delta engelska. Föreliggande studie visade också faktorer som kan påverka eleverna att tala engelska i klassrum, till exempel; oro för slutbetyg, formativ bedömning, rädsla för negativ utvärdering, klasskamrater, klassrumsatmosfär, att redovisa presentation i engelska inför hela klassen samt affektiva variabler såsom självkänsla och självförtroende.