Metaforkunskap hos svensktalande ungdomar med cochleaimplantat : En pilotstudie med kvantitativ och kvalitativ studiedesign

Detta är en Magister-uppsats från Uppsala universitet/Logopedi

Sammanfattning: Det är viktigt att ha god språkförmåga och ett brett ordförråd för kunskapsinhämtning och kommunikation. Idag ställs det höga krav på språkförståelse, därtill förståelse av metaforer. Metaforer är en typ av figurativt språk vars tolkning inte är bokstavlig. Därtill behövs det mer kunskap om figurativt språk hos gruppen ungdomar med cochleaimplantat (CI). Syftet med examensarbetet var att undersöka metaforkunskap hos svensktalande ungdomar med CI i relation till ålder när deltagarna fick sitt första cochleaimplantat (CI1), expressivt ordförråd och pragmatisk förmåga. I studien ingick 17 svensktalande ungdomar med CI i åldern 12 – 20 år. Deltagarna rekryterades via mottagningen för hörselimplantat vid Karolinska universitetssjukhuset. Sexton deltagare hade bilaterala CI och en hade bimodal hörsel (ett CI och en hörapparat). Genomsnittlig ålder för CI1 var 15 månader. Metaforkunskap bedömdes med hjälp av en norsk metaforuppgift översatt till svenska, expressivt ordförråd med Boston namning test (BNT) och pragmatisk förmåga med ett föräldraformulär (CCC-2). Deltagarnas svarsmotiveringar av metaforuppgiften transkriberades och analyserades med en kvalitativ svarsanalys. Resultaten visade att ungdomar med CI uppvisar metaforförståelse. Dock varierar den inom gruppen avseende antalet korrekt valda svarsalternativ. Ytterligare fynd indikerar att det finns ett måttligt negativt statistiskt signifikant samband mellan ålder vid CI1 och resultatet på metaforuppgiften. Ju yngre ålder vid CI1, desto bättre resultat på metaforuppgiften. En slutsats är att det finns en stor variation gällande metaforkunskap inom gruppen ungdomar med CI. Den kvalitativa analysen visar på en hög grad av diskrepans mellan val av rätt svarsalternativ, och otillräcklig eller felaktig motivering av det aktuella svarsalternativet. Tidig ålder vid CI tycks ha en gynnsam effekt på högre språkliga förmågor som metaforkunskap. Dock behövs det fler liknande studier, i större kohorter och med hörande kontrollgrupp. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)