Intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med respiratorisk svikt prehospitalt

Sammanfattning: Introduktion: Respiratoriskt sviktande patienter är något intensivvårdssjuksköterskan ofta möter, både på intensivvårdsavdelning och i den prehospitala akutsjukvården. Respiratorisk svikt innebär en oförmåga att upprätthålla en normal syrgas och koldioxidkoncentration i blodet. Det är ett tillstånd som patienten oftast upplever som svårt och plågsamt. Som intensivvårdssjuksköterska i den prehospitala miljön är det av största vikt att besitta kunskapen att bedöma, behandla och utvärdera en patient med respiratorisk svikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med respiratorisk svikt prehospitalt. Metod: Det här är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Elva intervjuer har genomförts med intensivvårdssjuksköterskor med erfarenhet från olika enheter inom prehospital vård, som vägambulans, ambulanshelikopter och ambulansflyg. Intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema: Att ligga steget före och vara förberedd och fem kategorier: Att kollegor och resurser är av stor betydelse, Att kunskap och erfarenhet är en förutsättning, Att vara utelämnad, Att omhänderta både patienter och anhöriga och Att uppleva att luftvägarna kan vara utmanande och svårt. Resultatet i studien visade att luftvägarna är ett komplext område som både innefattar att vårda patienten och att omhänderta dennes anhöriga, känslor av utsatthet, vikten av lugn i omvårdnaden och betydelsen av kollegor, kunskap och erfarenhet. Slutsats: Slutsatsen är att kollegor har en betydande roll samt att kunskap och erfarenhet är en nyckelfaktor för ett lyckat omhändertagande av respiratoriskt sviktande patienter i en komplex prehospital miljö.