En ny tolkning av verkligt bruk för gemenskapsvarumärken : Konsekvenser för små och medelstora företag

Sammanfattning: Sammanfattning I dagens näringsliv spelar varumärken en viktig roll. De hjälper företag att särskilja sina produkter från sina konkurrenters produkter. Företagen kan välja att registrera nationella varumärken eller gemenskapsvarumärken. Till skillnad från det nationella varumärkesskyddet ger gemenskapsvarumärkesskyddet rättighetsinnehavaren ensamrätt till sitt varumärke i hela gemenskapen. För att bibehålla varumärkesskyddet måste rättighetsinnehavaren använda sig av varumärket inom en femårsperiod, annars kan skyddet hävas. De nationella varumärkena ska sättas i verkligt bruk i den stat där de registrerats. Som regel ska gemenskapsvarumärken enbart vara aktiva i en medlemsstat för att erhålla skydd i unionen. Diverse aktörer och myndigheter i unionen anser att skyddsomfånget för gemenskapsvarumärken är omotiverat brett i jämförelse med de låga kraven på användningstvånget. På grund av detta har en Nederländsk appellationsdomstol bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande, där de ska besvara vad som krävs för att uppfylla verkligt bruk av ett gemenskapsvarumärke. Det breda skyddsomfånget och andra faktorer har bidragit till att antalet gemenskapsvarumärkesansökningar ökat på en årlig basis medan antalet nationella varumärkesansökningar minskat i en del medlemsstater. De nationella varumärkena är av stor vikt för de små och medelstora företagen. Därför har Max Planck Institutet på begäran av EU-kommissionen lagt fram förslaget om samexistens. Författarens slutsats är att rättsläget är osäkert. Max Planck Institutets förslag om samexistens är ett relativt uddlöst förslag men ett steg i rätt riktning. De små och medelstora företagen bör avvakta deras framtida val av varumärkesskydd tills dess att förhandsavgörandet har besvarats.