Efterlevandeskyddet för sambor

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Författare: Axel Aurell; [2016]

Nyckelord: familjerätt; arv; sambo; Law and Political Science;

Sammanfattning: Omkring en tredjedel av alla sammanlevande par i Sverige idag är sambor och omfattas därigenom av sambolagen. Sambolagens huvudsyfte är att tillhandahålla ett minimiskydd till den svagare parten när samboförhållandet upplöses. I och med att samboförhållandena ökar i antal varar allt fler samboförhållanden längre, till och med livet ut. Mot bakgrund av detta är uppsatsens mål att behandla vilket efterlevandeskydd sambor har enligt sambolagen och vilket skydd de kan tillgodogöra sig på egen hand. Till skillnad från gifta makar åtnjuter inte sambor rätt att ta arv efter varandra enligt svensk rätt. Skulle någon av dem avlida kommer arvet efter denne att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen i ärvdabalken, i vilken sambor inte ingår. Genom sambolagens rätt till bodelning, den så kallade lilla basbeloppsregeln och rätten att överta den gemensamma bostaden i vissa fall, har en efterlevande sambo tillerkänts ett, om än litet, efterlevandeskydd. Utöver detta har lagstiftaren inte ansett det nödvändigt att ge sambor ett mer omfattande efterlevandeskydd utan samborna är istället hänvisade till att upprätta testamente till förmån för varandra för att själva stärka sitt skydd. Avsaknaden av arvsrätt och behovet av att förlita sig på testamenten kan leda till bekymmersamma situationer, särskilt om samborna har barn. Gifta makar ärver de gemensamma barnens arvslotter, sambor gör det inte. Oavsett hur egendomen är testamenterad har barnen i ett samboförhållande rätt att kräva ut sina laglotter omedelbart efter ena förälderns död, vilket kan bli kostsamt och problematiskt för den efterlevande sambon. Givet att sambolagen är en skyddslagstiftning som blir tillämplig på alla samboförhållanden och att äktenskapet utgör en gemensam viljeförklaring genom vilken parterna tillsammans väljer att viss lagstiftning ska tillämpas på deras förhållande, anser jag inte att det är motiverat att sambor ska ha rätt att ta arv av varandra på samma sätt som gifta makar. Däremot kan en utökad testationsfrihet genom vilken samborna får möjlighet att till varandra testamentera de gemensamma barnens laglotter, vara befogad.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)