En kartläggning av stress, somatiska symptom och livsstilsvanor hos fysioterapeutstudenter på Lunds universitet

Sammanfattning: Sammanfattning Bakgrund: Höga nivåer av stress upplevs när kraven överstiger en individs kapacitet. I hotfulla situationer svarar kroppen med ett stresspåslag, en aktivering av en hormoncykel, vilket är en livsviktig mekanism. Uteblir återhämtningen efter stresspåslag kan hormoncykelns funktion rubbas och individen kan drabbas av kronisk stress. Universitetsstudenter är ett typexempel på en grupp som ofta har höga krav på sig själva utan tillräcklig kontroll. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga nivå av stress och somatiska symptom, samt livsstilsvanor hos studentgrupper i tre olika årskurser på fysioterapeutprogrammet samt undersöka om det går att observera skillnader mellan de olika årskurserna och könen emellan. Utöver detta avser studien även att undersöka om det finns ett samband mellan stress och somatiska symptom. Studiedesign: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod: Enkäterna Perceived Stress Scale (PSS-14), Somatic Symptom Scale (SSS-8) och en enkät om livsstilsvanor hämtad från socialstyrelsen delades ut i pappersform i termin 1,2,3,4 och 5 på Fysioterapeutprogrammet tillhörande Lunds universitet. Samma enkät skickades internetbaserat ut till termin 6. Sammanlagt samlades 123 fullständiga enkäter in till resultatanalys. Därefter jämfördes resultaten årskursvis samt könen emellan och sambandet mellan stress och somatiska symptom undersöktes genom Spearmans korrelation. Resultat: Högst uppmätta stressnivå enligt PSS-14 registrerades i årskurs 1, följt av årskurs 3 och sedan årskurs 2, medan medelpoängen för undersökta kvinnor var högre jämfört med männen. Högst medelvärde för SSS-8 för gruppen rapporterades för årskurs 3, följt av årskurs 1 och sedan årskurs 2. Enligt SSS-8 var medelvärdet för de undersökta kvinnorna högre än för de undersökta männen. SSS-8 och PSS-14 visade en måttlig korrelation (Spearmans korrelationskoefficient 0,58, p < 0,01). Enligt livsstilsenkäten hade samtliga årskurser liknande livsstilsvanor. Andelen rökare och snusare var överlag låg och över 60% av de svarande i samtliga årskurser tränade mer än 150 min/vecka. En tydlig skillnad kunde observeras gällande alkoholkonsumtion mellan de undersökta männen och kvinnorna, då männen konsumerade mer alkohol vid fler tillfällen. Konklusion: Det fanns inga stora skillnader mellan årskurserna men kvinnorna i studien skattade högre än männen på både PSS-14 och SSS-8. Det fanns ett måttligt samband mellan upplevd stressnivå och somatiska symptom. Livsstilsenkäten visade på en överlag hälsosam livsstil i den undersökta gruppen.