Fysisk aktivitet och livskvalitet bland kvinnor i klimakteriet

Sammanfattning: Bakgrund: Utöver hormonbaserade läkemedel har fysisk aktivitet visat effekt på klimakterierelaterade besvär men få studier har utförts om relationen mellan fysisk aktivitet, klimakteriebesvär och hälsorelaterad livskvalitet i en svensk population. Syfte: Syftet var att undersöka klimakteriebesvär, hälsorelaterad livskvalitet och fysisk aktivitetsnivå bland kvinnor i Sverige i klimakteriet samt att studera hur fysisk aktivitetsnivå relaterar till livskvalitet och klimakteriebesvär. Metod: Enkät med flervalsfrågor om klimakteriebesvär (Menopause Rating Scale), fysisk aktivitetsnivå (Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet) och hälsorelaterad livskvalitet (RAND-36) skickades till två slutna Facebookgrupper för kvinnor i klimakteriet. Resultatsammanfattning: Enkätsvaren visade att kvinnorna (n=381) skattade sömn och fysisk/mental trötthet som de mest besvärande symtomen, var fysiskt aktiva i genomsnitt 315 minuter i veckan och hade lägst hälsorelaterad livskvalitet avseende energi/fatigue och högst hälsorelaterad livskvalitet avseende fysisk funktion. De som uppnådde rekommendationerna för fysisk aktivitet skattade både högre fysisk hälsa (p<0.001) och emotionell hälsa (p=0.004) jämfört med de som inte uppnådde rekommendationerna. Ett svagt men signifikant samband fanns mellan grad av klimakteriebesvär och totalt antal aktivitetsminuter (ρ=-0.156) respektive fysisk träning (ρ=-0.149). Konklusion: Resultaten tyder på en relation mellan tillräcklig fysisk aktivitet och högre hälsorelaterad livskvalitet, särskilt avseende dimensionerna fysisk och emotionell hälsa. Sambandet mellan klimakteriebesvär och fysisk aktivitet fanns men var svagt. Resultaten ger insikter i komplexa samband mellan klimakteriebesvär, fysisk aktivitet och hälsorelaterad livskvalitet men belyser betydelsen av fysisk aktivitet för denna grupp.