Medias påverkan på individers kostvanor och fysiska aktivitet : en kvalitativ studie om livsstilsbudskap och hälsa

Sammanfattning: I dagens samhälle sprids budskap om hälsa och en hälsosam livsstil genom en mängd olika informationskanaler, där kanske den största är media. Då mediavärlden kan ses som en stark trendsättare och då de flesta människor på ett eller annat sätt kommer i kontakt med media och dess budskap, var syftet med denna studie att undersöka hur individen upplever att medias budskap om hälsa påverkar livsstilen gällande kostvanor och fysisk aktivitet. Vilka mediabudskap rörande kost och fysisk aktivitet nås individen av? Hur stämmer dessa överens med officiella rekommendationer och hur upplever individen att livsstilsval påverkas av dessa budskap? Studiedesignen var empirisk, kvalitativ av deskriptiv karaktär. Sammanlagt har nitton semistrukturerade intervjuer genomförts, med tre män och sexton kvinnor. Åldersfördelningen varierade mellan arton och femtiosju år. Det insamlade intervjumaterialet analyserades genom en innehållsanalys som visade att mediabudskap påverkade informanterna olika beroende på ålder, intresse och livssituation samt yrke. Bland de yngre informanterna relaterades kost och fysisk aktivitet i hög grad till utseendet. Medias budskap kunde även upplevas som en press, där en smal kroppsbyggnad bland de yngre kvinnorna var förknippad med bättre självförtroende och psykiskt välbefinnande. Vad gällde kosthållning kunde stressen i vardagen vara en avgörande faktor, men där även media och samhället hade en avgörande roll och var viktiga trendsättare. Bland de äldre informanterna fick riskbudskap om livsmedel, livsmedels ursprung och innehåll större utrymme, och manade till eftertanke i högre utsträckning än andra mediabudskap. Kroppens åldrande och vikten av att hålla igång för att slippa värk var i högre grad motiverande för träning och fysisk aktivitet än medias budskap om ett vackrare utseende. Majoriteten av informanternas mål med hälsa och livsstil var att må bra, träna mer och ta hand om sig själva. Flertalet hävdade också att mediabudskap inte helt gick att lita på. Bland de yngre informanterna fanns en hög grad av medvetenhet kring hur media förvränger och omvandlar budskap om kroppsideal och utseende, varpå påverkan upplevdes ske medvetet, trots att full förståelse fanns för att budskapen varken var sanningsenliga eller verklighetstrogna.