Skyddsvärdheten i våldtäktsbrottet: Utformningen av samlagsbegreppet och dess påverkan på bakomliggande skyddsvärda intressen

Sammanfattning: Med utgångspunkt i 2022 års lagändring av våldtäktsbrottet i 6 kap. 1 § brottsbalken (1962:700), syftar uppsatsen till att undersöka samlagsbegreppet och hur utformningen av detta begrepp påverkar brottets skyddsvärda intressen. Genom redovisning av lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin redogör uppsatsen för rättsutvecklingen på våldtäktsbrottets område, samt hur gällande rätt dels är utformad, dels hur den ska förstås. Genom feministiska teorier gällande termen sex, samt annan relevant litteratur på området, ämnar uppsatsen att ge förståelse för hur samlagsbegreppet är skapat samt hur det fortsätter att utvecklas. Detta för att se förhållandet mellan rätten och samhället i syfte att uppvisa hur dessa påverkar varandra. Med hjälp av förarbeten, praxis och doktrin redogör arbetet också för våldtäktsbrottets skyddsvärda intressen, samt hur dessa skiftat under åren. De slutsatser som kan dras utifrån uppsatsen är att utformningen av samlagsbegreppet i våldtäktsbrottet frångått en heteronormativ föreställning som endast inbegripit vaginala samlag, till att i stället ha utvidgats till att även utpeka andra samlagsformer. Genom 2022 års lagändring omfattas även fler sexualhandlingar jämförliga med samlag inom våldtäktsbestämmelsens tillämpningsområde. Utvidgningen av begreppen innebär dock inte en betydande skillnad vad gäller brottets skyddsvärda intressen. Våldtäktsbrottet ämnar skydda rätten till sexuell integritet, vilket också omfattar andra skyddsvärda intressen. Kroppslig integritet och rätten till sexuellt självbestämmande skyddas, såväl som visst mått av allmän och individuell sedlighet.