Utrymme i det offentliga rummet - med könet som insats : En kvantitativ innehållsanalys av talutrymmet i Debatt

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för mediestudier; Stockholms universitet/Institutionen för mediestudier

Sammanfattning:

I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män. Syftet med vår forskning är att belysa detta och de maktstrukturer som ligger till grund för fenomenet.

Frågeställningarna som vi utgår från är följande: Stämmer talrepresentationen överens med hur den fysiska representationen ser ut i programmet Debatt när det kommer till kön? Hur är taltiden fördelad mellan kvinnor och män? Skiljer sig sättet åt som en deltagare får eller blir av med ordet, beroende på om det är en kvinna eller man? I vilken roll representeras kvinnor respektive män i programmet? Vad får det för konsekvenser för talutrymmet? Finns det patriarkala mönster i hur talutrymmet fördelas i Debatt?

Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes elva program från Debatts vår- och höstsäsong 2012, samt deltagarlistor som framställts av SVT. Resultaten visar, precis som vår tes indikerar, att det finns skillnader i könsfördelningen när det kommer till talutrymme. Den fysiska könsfördelningen mellan deltagarna i programmen som undersökts var jämn. Taltiden skiljer sig däremot åt; 38.9 procent av gångerna någon talar i Debatt så är det en kvinna, i resterande 61.1 procent av fallen är det en man. När det kommer till avbrott ser vi en stor skillnad, kvinnor tenderar att inte avbryta män medan de själva avbryts av både män och kvinnor, vilket resulterar i att män får tala till punkt i större utsträckning, och kvinnor oftare avbryts. Vi kan se tydliga patriarkala strukturer då den grupp som får komma till tals oftast är män i övre medelåldern, de pratar en tredjedel av gångerna någon talar i programmet. Med våra teorier i ryggen drar vi slutsatsen att detta får allvarliga konsekvenser för demokratin, då kvinnor inte får en fullvärdig representation i ett av Sveriges mest uppmärksammade forum för debatt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)