Korruption och mutbrott : Vårdslös finansiering av mutbrott

Sammanfattning: Korruption och mutbrott är och har på senare år ökat både i Sverige och i världen över. Skattepengar fördärvas och den rådande fria konkurrensen på marknaden snedvrids och tar stor skada av detta problem. I och med Sveriges tillträde till de internationella instrumenten OECD-konventionen, Europarådskonventionen och FN-konventionen har Sverige inte bara iklätt sig förpliktelser att utforma och anpassa sina straffbestämmelser på ett visst sätt, utan även utforma åtgärder som har en brottsförebyggande effekt. Utifrån en rekommendation från OECD ”2009 Anti-Bribery Recommendation” förde den svenska lagstiftaren år 2012 in samtliga straffbestämmelser om mutbrott under ett och samma kapitel, brottsbalkens 10 kapitel om förskingring, annan trolöshet och mutbrott. I samband med detta straffbelades en ny typ av mutbrott, BrB 10:5 e ”vårdslös finansiering av mutbrott”, i syfte att framförallt ta sikte på internationellt begångna mutbrott. BrB 10:5 e straffbelägger fallet att någon med ledande ställning hos en näringsidkare tillhandahåller pengar eller andra tillgångar åt den som företräder näringsidkaren i en viss angelägenhet och därigenom av grov oaktsamhet främjar givande av muta, grovt givande av muta eller handel med inflytande i den angelägenheten. I och med avsaknaden av prövning i domstol av straffet vårdslös finansiering av mutbrott under de drygt 6 åren som bestämmelsen varit i kraft kommer jag genom att pröva de rekvisit som skall ligga till grund för att någon skall kunna dömas till ansvar enligt BrB 10:5 e på ett fiktivt konstruerat fall. Ett fiktivt fall där den verkställande direktören för det svenskägda företaget X-nät AB, Knut Knutsson ovetandes finansierar mutbrott i landet B. Finansiering som till synes verkar vara helt legitim och till utvecklingen av verksamhetens ändamål i landet. Tids nog utreds av företagets revisor att så inte alls var fallet, en del av finansiering har varje månad använts som muta i landet. Hur skulle då en utredning kunna gå till? -       Vem skulle kunna ha intresse av att bidra med information? -        Vilka sanktioner utöver de rent straffrättsliga och näringsförbud skulle kunna bli aktuella? -       Vilken kontroll av egna företrädare och personal krävs?