Hållbar utveckling i digitala läromedel : En kvalitativ textanalys efter nya läroplanen LGR22

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till att med hjälp av ett critical literacy-perspektiv analysera hur två digitala läromedel i geografi och dess lärarhandledningar, med fokus på hållbar utveckling förhåller sig till den nya läroplanen (Lgr22). Med utgångspunkt i studiens syfte formulerades följande två forskningsfrågor: 1) På vilket sätt behandlar de digitala läromedlen och dess lärarhandledningar det innehåll som förekommer i den nya kursplanen för geografi gällande hållbar utveckling? 2) Vilka likheter och skillnader finns mellan de digitala läromedlen, dess lärarhandledningar och i den nya kursplanen för geografi gällande hållbar utveckling? Med inspiration från Moira von Wright (1999) utvecklades tre underliggande metodiska frågor som syftar till att möjliggöra att studiens forskningsfrågor besvaras: a) Hur behandlas de tre dimensionerna, social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, i de digitala läromedlen? b) På vilket sätt beskriver de digitala läromedlens innehåll vilka val som kan bidra till en hållbar utveckling utifrån ett individ- och samhällsperspektiv? c) Hur tar de digitala läromedlen upp konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor och arbete med att förbättra människors levnadsvillkor? En kvalitativ textanalys genomfördes på två läromedel, SOS 4–6 (Liber) och Geografi 4–6 (Gleerups). Resultatet påvisade att de digitala läromedlen och dess lärarhandledningar i olika utsträckning behandlar innehållet i kursplanen för geografi. Vid användandet av de digitala läromedlen kan det därmed vara nödvändigt att söka kompletterande material för att utveckla de kunskaper som kursplanen i geografi efterfrågar. Vidare är de digitala läromedlen utformade på olika sätt då Geografi 4–6 (Gleerups) har en enhetlig uppbyggnad där alla årskurser ingår medan SOS 4–6 (Liber) har separata lärplattformar för varje årskurs. Hållbar utveckling benämns ordagrant i specifika kapitel i de digitala läromedlen, dock benämns det enbart ordagrant på lärplattformen för årskurs 6 i SOS 4–6 (Liber). Tom Wikman (2004) och Anna Johnsson Harrie (2009) menar att läromedel kan verka som en osynlig läroplan och därmed påverka vad som kan bli aktuellt att ta med i undervisningen (2004, s. 82; 2009, s. 15). Detta blir aktuellt i studien då resultatet påvisade att läromedlens förankring till kursplanen i geografi varierade beroende på innehåll. Utmärkande för resultatet av studien var att den naturvetenskapliga aspekten och ett miljöperspektiv är framträdande gällande hållbar utveckling i de båda digitala läromedlen. Inger Björneloo (2011) och Eveline O. Anyolo, Sirpa Kärkkäinen och Tuula Keinonen (2018) belyser svårigheten att bedriva en tvärvetenskaplig undervisning i hållbar utveckling eftersom begreppet uppfattas som komplext på grund av dess utveckling över tid (2011, s. 179; 2018, s. 77). Slutsatsen från studien är med tanke på läromedlens inflytande på undervisningen och på ämnets tvärvetenskapliga karaktär att detta därmed medför risken att kursplanens direktiv inte följs fullständigt för alla åldrar och ämnets alla delar.