Konsumtion, kunskapskällor och attityder till aspartam - en åldersfråga?

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Bakgrund Aspartam introducerades på den svenska livsmedelsmarknaden på 1980-talet och har sedan dess använts istället för socker i olika livsmedel då det i princip inte innehåller några kalorier. Tidigare studier indikerade att aspartam kunde orsaka olika former av ohälsa vilket orsakade en debatt om ämnet. Människor är generellt osäkra på aspartam och har en bristande tilltro på dess säkerhet. Syfte Syftet med studien var att undersöka människors konsumtion, kunskapskällor och attityder till sötningsmedlet aspartam och om det skiljer sig mellan olika åldersgrupper. Metod Undersökningen genomfördes med en webbenkät som publicerades på Facebook under hösten 2020. Totalt deltog 150 deltagare i studien. Statistiska tester som användes för att analysera skillnader mellan olika åldersgrupper var Chi2-test och Fisher-Freeman-Halton Exact Test. Resultat Studien visade att åldersgrupperna 31-50 år och 51-82 år konsumerade mindre livsmedel och drycker sötade med aspartam än åldersgruppen 18-30 år (p=0,001, p=0,002). Orsaker till att välja bort produkter med aspartam var främst för att de äldre åldersgrupperna föredrog socker samt för hälsans skull. De äldre åldersgrupperna ansåg i mindre utsträckning att aspartam är ett säkert ämne i jämförelse med den yngsta åldersgruppen (p=0,018). Det fanns inga skillnader mellan åldersgrupperna om varifrån de fått sin kunskap om aspartam. Slutsats Åldersgruppen 51-82 år konsumerade mindre aspartam än övriga åldersgrupper och var mer negativt inställda när det gäller dess säkerhet. Detta trots att kunskapskällor kring aspartam såg likadana ut oavsett åldersgrupp. Detta ger ännu större anledning för dietister att ge information för att förhoppningsvis kunna påverka den negativa bilden av aspartam i samhället till en mer positiv sådan.